söndag, juli 31, 2005

Ekelöfdikten jag letade så efter

Men på annan ort har jag lärt
underjordens hemskhet:
Här är underjordens leende
Här finns minuter och sekunder
och den blanka randen mellan hav och himmel.
Här finns den korta katastrofen och det korta utbrottet av glädje.
men du, var finns du, Sorg
som man kunde kasta sig i havet efter?

Natten kommer och månen går upp
Jag öppnar alla fönster
Jag vet att hon vid min sida älskar mig
men är det verkligen hon.

Gunnar Ekelöf ('Strountes' 1955)

Dåkktor Pill och maskulina utövanden

Nyss luktade jag korv. Tack Duschen och figs and olive-tvålen och schampo och balsam, nu är jag ren som en nyponros och har JORDENS jävla mensvärk. Det går över, jag är van, jag hade en smärta tusen ggr värre än detta efter mitt missfall och överlevde. Jag överlever alltid.

Om män hade haft mens hade det inte existerat mensvärk eller pms-skämt. Då hade män fått extrapengar varje månad för att ha råd med mensskydd och de hade stolt gjort det till ett Bastuklubbsämne "Droppar det Blod från snoppen? JAJAMÄNSAN!" hade deras slogan varit på Apoteksskyltarna, med en stolt blodig penis på skylten. För män trycker minsann inte ner något hos sig själva.

Jag har varit med om en patriarkal grej i helgen: Fotbollsturnering. Några hundra grabbar och män som ylar maskulina smeknamn till varandra och jagar en rund sak i skinn. Sen; 20-talet kvinnor som tittar på och utstöter upphetsade rop när den runda skinnsaken med våld tvingas in i en fyrkant av nät. Alla jublar och ser glada ut.
Det är sport det, damer och herrar.
Sport.
Sport upptar säkert över 70% av all sammanlagd sändningstid på alla medier.
Det är sport som gör att andra program på teve uteblir. Sällan uteblir sport på teve för att miljoner människor dör av svält i Afrika eller en orkan dödat 3000 pers i Asien; bara om svenskar är inblandade och dödade i samma svält eller orkan.

En svensk räcker inte. Det måste vara minst tre. Helst en familj. Eller en pappa som har familj hemma som väntar.

Men 3000 pers i Asien är inte lika viktigt som att låta testosteronet flöda in genom så många teverutor som det bara går.
För det är sport. Det är mestadels män som sportar. Det är män som äger tevekanalerna.Närmare bestämt tre eller fyra män som äger all media i världen.
Då är det lätt att få fram 'ointressanta' saker som livmoderscancer och kvinnomisshandel.

Tack gode gud för dåkktår Pill i alla fall. Han är käck och fin han. Och går alltid ut med sin fru från varje teveprogram.
Har inte hon ett eget liv att leva, utan måste hon vara SÅ jävla uppfukkad att Dåkktår Pill är hela hennes värld? För att det ser bra ut i teve med en dedikerad hustru vid den framgångsrike makens sida.

Jag avskyr Dåkktår Pill. Han kan torka sig i arslet med sina 'goda råd'. Nån borde analysera honom. Eller intervjuva hans hängivna hustru om HENNES inre önskingar och egen vilja. DET är teve jag vill se!

lördag, juli 30, 2005

Missade bussen

*AAAAARRRRGGGHHH*
Missade bussen till hålan S(där jag ska hjälpa syster och systerdotter med att stå i nån jävla kiosk på nån jävla fotbollsturnering. Jag som avskyr fotboll men gillar tanken på att det är mängder med grabbar där, i alla åldrar... *tantslem tantslem tantslem*) med några meter, den susade glatt förbi mig när jag skulle gå över vägen, och då är det inte mycket mer att göra än att gå hem igen och vänta på nästa buss eftersom syrran inte hinner hämta mig -fast jag hävdar ändå att om hon hade åkt när jag ringde hade vi varit där på nolltid och hunnit göra allt hon sa att hon fick göra ensam istället, eftersom vi hade varit en till, men men... Och jag känner ingen som ska åka härifrån och dit fastän det säkert är FLERA som åker den här vägen, glatt de med och helt ovetandes om att jag VILL HA SKJUTS!!!

Så jag väntar i en och en halv timme till och torkar mitt gröna linne i ugnen under tiden(för det passar så fint med mitt rosa linne jag har på mig idag) och äter frukost och funderar på fördelarna med att komma dit senare: jag hinner dricka en massa vatten som jag känner att jag behöver. Mina mackor hinner inte torka och bli konstiga på vägen utan är rätt färska trots den fina inslagningen med bakplåtspapper. Min nyponsoppa har inte börjat smaka plast och om jag kom på vad jag skulle göra till matlåda nu på en gång skulle jag kunna göra den nu inom en timme. Fast jag vet inte vad jag vill äta.
Plus att jag får te, fint nygjort te nu, ska sätta igång vattenkokaren nu.

Nackdelen: jag kommer dit mitt i rusningen och kommer få lära mig allt i total kaos. Och jag kanske hinner bli sådär seg och trött och uttråkad. Men nu hinner jag ju gå upp en hållplats åt nått håll.
OCH hämta pengar.

Fan jag AVSKYR att missa bussen, det gör mig skitförbannad. Och när jag kollade min klocka på mobilen just när bussen susat förbi ser jag ju att den jag har här i köket går helt åt helvete, den på mobilen sa 8.16, vilket är mer vettigt, men den i köket var knappt 8.20 när jag kom tillbaka.
helvete. nu måste jag pimpla te bara för det. Jag måste tröst-tea mig. Och ändra klockan i köket.


Jesper och jag pratade taktik igår. Eftersom crushen sågs på turneringen igår och min systerdotter rapporterade om mängden snygga killar där så sa vi att jag ska ha jordens urringning på mig idag (check!) och mina nya jeans (check!) och en tunika som jag känner mig bekväm i(check!).
Plus att det nog är att föredra att ha linne på sig om man ska stå där i korvvärmarånga och tre fyra pers i ett litet rum. Föresten vet jag inte ens om vi står inomhus. Det hoppas jag verkligen.

JO, jag hittade ju ett par jeans.
Jag avskyr att köpa jeans. Men där i provhytten såg jag plötsligt hur rund och söt jag var(egotripp, nja, snarare insikt) och sen när jag provade jeans igår så kändes det inte så farligt.
Och sen såg jag på ett par jeans när jag drog fram dem bland de andra fulare utformningarna att det var dem jag ville ha.
Jag brukar veta det med en del kläder jag ser, och skor : Den där ska jag ha!
Och på ena affären fanns jeansen i en storlek för stora (strechjeans ska man ju köpa en storlek mindre än de som sitter bra, typ) så jag rusade iväg till nästa kappahl (tack för att det finns två här i stan!) och hittade det sista paret i rätt storlek fast de är för långa men jag viker upp dem nu och sen får jag väl sy upp dem till hösten.
Jag har en söt rumpa i de här jeansen. En rumpdansarrumpa. Mjukt kaxigt.
Dessutom är de så jävla sköna. Nä, jag visste direkt när jag såg dem att det var de här jag skulle ha, och det är bra. Annars hade jag säkert blivit sån där igen; den där snyftiga 'Jag är så FET-Lena' som köper en bok istället för ett par byxor och går hem och tröstäter i ren protest.
Fast dock med en bra väl utvald ny bok som sällskap.
En bra välskriven bok kan klå de bästa av sällskap på fingrarna, lätt.

jag skiter i matlåda, tar ut pengar istället, kliver på bussen uppe vid konsterhuset, äter i hålan, de har väl nån ica och så tar jag med mig äpple, ägg och sen skulle vi sälja nån jävla mosbricka så jag nallar mos. Fast pulvermos luktar fisk. Ganska vidrigt. Fast sen när jag är hungrig skiter jag i vilket.

oj, långt inlägg. Hoppas NI får en trevlig helg!

I rest my case

fredag, juli 29, 2005

länge leve...

När man misslyckas med spelet jag spelar(nu under dagarna när det knappt ringer alls och jag vill hem hem hem för det är fredag och jag längtar efter Örebro) så skrattar en kille i spelet hånfullt åt en. Men bara om man gör sämre än sitt bästa resultat.

När jag hört hånskrattet några gånger börjar jag fundera på om man inte borde kunna välja alternativa skratt eller kanske repliker. Jag tror jag hellre hör en röst i stil med Jim Carreys fån-röst som säger 'You SUCK but please try again!' och gången efter 'Well, Honey, YOU STILL SUCK, but please try again!'
eller så hör man bara ett högt pruttljud och ett asgarv.


Nu är det bara en timme och tjugo minuter kvar tills jag slutar. Den sista timmen ska jag sitta själv. Så ansvarig känner sig den ordinarie att hon kan dra. Eller så tycker hon kanske att jag klarar mig utmärkt på egen hand och är det något speciellt så säger jag till alla 'Det är fredag och alla har gått hem så återkom på måndag igen'.
Jag är mest orolig för att jag kommer bli otroligt pinknödig innan klockan är fyra, så att jag får sitta och hoppa här och försöka överleva.

På radion pratar de lite om den 14-åringa örebroflickan som fick avdrag på sitt skadestånd för flera våldtäkter och för att sett sin mamma mördas av sin styvfar, avdrag för att de inte tycker hon lidit tillräckligt mycket för 600 000 kr men tillräckligt för 500 000 kr...
Jag skäms så oerhört mycket för de människor som rättfärdigar sånt där, som sätter ett pris på minnena som hon så självklart kommer att dras med hela sitt liv. För priset de sätter på värderingar, för att de stöder andra värderingar i samhället där de borde säga stopp.
Länge leve rättssystemet.....

undercover

Trött? JAJAMÄNSAN!

haha, det är bra att man är så vaken att man kopplar ett inkommande samtal till sig själv och undrar vad som händer när samtalet kommer tillbaka sekunden efter....
Det är bra när man är så trött att man bara sitter och gäspar och andra sommarjobbare som går förbi nickar åt en och ler och säger "Jag förstår precis!"

De spelar DEPECHE MODE på radio. Det var länge sen jag hörde det, förutom den där discovcersionen av Just can´t get enough, men den gills inte för discoversioner av kultlåtar som görs för att de ska pressa ytterligare pengar ur en känd låt ser jag bara ner på. Fast det gick ju bra när Cyndi Lauper gjorde nån cover på en Dylan-låt under 80-talet. Men det var då det. Och det var inte en discoversion ('I drove all night')
Sen skulle man ju kunna se en del covers som uppenbara hyllningar, såklart.
Men om discoversioner tillhör den gruppen som hyllar är jag mycket tveksam till: det är bara pengar inblandade fortsätter jag att hävda.

Skulle jag göra en cover på en låt ska det vara Sheryl Crows'Strong enough'.
Först ska jag lära mig att sjunga.
I smyg

Dikter

HÖST

Hur fort blir lönnarna gula
Som lyser vår vandring i parken.
Att dö är att resa en smula
från grenen till fasta marken.

Hur smal blir den gyllene strimman
som bådar att dagen skall randas.
Det klämtar en spårvagn i dimman,
och luften blir tung att andas.

Hur snart blir kinderna vita.
Så kyss dem med läppar av vatten.
Se, måsarna textar med krita
en dikt i den svarta natten

Hur snart står poplarna höga
och nakna med svärta i strecken.
Att dö är helt enkelt att snöga
Som löv i den muntra bäcken

Stig Dagerman.


Jag läste den här först i gymnasiet, jag och marie skulle välja en dikt att analysera och vi valde den här och fick högsta betyg för att vi var så djupa, hahaha. Fast det är sant. Vi fick högsta betyg i svenska och den här dikten hade nog en del med det att göra. En annan dikt vi valde nån vecka senare att analysera är den där Eeva Kilpi-dikten" Började falla som ett löv..." och den fixade vi direkt.
Vi var så smarta. De andra i klassen tyckte vi fjäskade järnet för lärar-torsten men vi tyckte bara att det var kul med svenska, och sånt märker ju så klart läraren.

Sen hade jag en Karn Boye-period och en Edith Södergran, Gunnar Ekelöf och Shakespeare.... Nu hittar jag inte min favvodikt med Ekelöf men den är så vacker, så mycket djupblå sval natt att bara minnet av den känslan ligger såp djupt och skönt i mig, hela tiden.

ANNARS tycker jag att fler ska läsa Fernando Pessoa. Han hade tre författar-alter ego. Inte pseudonymner, det heter något annat- han har flera olika diktarpersonligheter. Totalt schizo och alldeles underbart.
Ska jag någon gång skriva en bok om en författare så ska det vara om honom. Han var portugis och när han dog hittade de efterlevande en massa dikter i en skrivbordlåda som de satte ihop till "Orons bok".
Jag har aldrig träffat nån som läst den boken. I Portugal är han riksskald men i sverige en utländsk snubbe med glasögon som skrev en bok eller två. Jag älskar hans språk. Det är som solsken och regnbåge, fast på ett renskalat sätt, utan varm kvkvhet eller grälla färger.

Funderal Blues

Stop all the clocks, cut off the telephone,
Prevent the dog from barking with a juicy bone,
Silence the pianos and with muffled drum
Bring out the coffin, let the mourners come.

Let aeroplanes circle moaning overhead
Scribbling on the sky the message He is Dead.
Put crepe bows round the white necks of the public doves,
Let the traffic policemen wear black cotton gloves.

He was my North, my South, my East and West,
My working week and my Sunday rest,
My noon, my midnight, my talk, my song;
I thought that love would last forever: I was wrong.

The stars are not wanted now; put out every one,
Pack up the moon and dismantle the sun,
Pour away the ocean and sweep up the woods;
For nothing now can ever come to any good.

W H Auden (1936).


En av mina absoluta favoritdikter. Sen att det är John Hannah som läser den i Fyra Bröllop och en begravning där jag hörde den en andra gång (och kunde få tag i den genom filmen eftersom han säger vem som skrivit den) gör den inte sämre.
Att vara saknad så när man dör: då har man gjort ett intryck. Spåren man lämnar efter sig då är eviga.
Så vackert. Man får lust att gråta.

Jag ska leta fler dikter, till er allmänbildning, haha. Eller för att jag bara vill läsa dem för min egen skull.
Jag vet precis vilken dikt jag ska leta fram nu; vänta lite bara.

jag dansar för mig själv



Jag önskar att jag sov.
Och att jag i min dröm drömde att jag sov. Att jag kunde betrakta mig själv där genom drömmen helt stilla och göra så i flera timmar i min dröm.
Och att jag, när jag vaknade, var helt utvilad och förblev det under resten av dagen.


Jag hade gjort planer för helgen men insåg sen att det är nu i helgen jag ska stå i en kiosk på en fotbollsturnering mellan 8 och 19.
När jag ska hinna sova ikapp vet jag inte. När jag ska hinna städa eller flytta om och få det klart innan festen nästa helg vet jag inte heller. Plötdligt blev allt så stressigt; jag måste få vila.
Och JA, jag gnäller. Jag är trött. Trött Lena = Kinkig Lena.
Ge mig några timmar så får jag se hur det känns då.


Enligt Aftonbladet Vikt eller om det var Expressen så måste jag gå ner MINST 10% av min vikt.
Så fet är jag alltså. Att min vikt hotar min hälsa allvarligt.
Och det kunde jag väl tro på.
OM det inte vore så att när jag var sjuk och undernärd och kollade mitt BMI var nästan överviktig då med. Ni vet, när jag var på väg ner i vikt och jag hade 52 i blodvärde och höftbenen stod rakt ut så pass att jag inte kunde ligga på mage utan att få ont....
Så jag skiter i BMI. Jag köper större kläder.

Som jag även skrev i min dagbok på Helgon.net så såg jag mig själv i provrumsspegeln på Lindex igår och jag häpnades över min egen rundhet. I vanliga fall brukar jag tänka "Herrejävlar vad jag ser ut" med en halvt ilsken, halvt medlidande grimas men nu såg jag mig själv och blev lite förtjust i kurvorna och jag såg så mjuk ut, så sårbar ut, fast på ett starkt sätt. Och det blev en slags insikt: det här är min kropp. Det här är mina gränser, mitt tempel på jorden. Jag älskar det jag ser, sådär snett bakifrån med trista bomullstrosor och linne och när jag provade jeans så log jag hela tiden och gjorde rumpdansen för mig själv där i provrummet och hoppades innerligt att nån enda kunde se mig; man blir glad av rumpdansen, även i sin ensamhet. För man driver med alla ideal och all smalhet och bantningstips: man vickar på rumpan för att det är roligt och lite fult fast på ett runt sätt. För att man älskar sig själv.

torsdag, juli 28, 2005

To Virgins to Make Much of Time.

Gather ye rosebuds while ye may,
Old Time is still a-flying;
And this same flower that smiles today,
To-morrow will be dying.

The glorious lamp of heaven, the Sun,
The higher he's a-getting;
The sooner will his race be run,
And nearer he's to setting.

That age is best, which is the first,
When youth and blood are warmer;
But being spent, the worse, and worst
Times still succeed the former.

Then be not coy, but use your time,
And while ye may, go marry;
For having lost but once your prime,
You may for ever tarry.

Robert Herrick (1591-1674)

skrattnet.se

Jag har suttit en stund och läst igenom saker på Skrattnet.se och funnit att mitt Star Wars-namn är Lenlo Akkum och mitt hedersnamn är Dolvolvo av Zemprex.
Nu är hela min värld förändrad: hur kunde jag leva utan att veta en sådan viktig överväldigande sak som mitt Star Wars-namn?

Men jag vill heta Tonks. För Nymphadora Tonks är min favoritauror av alla i Harry Potter. Och harry Potter är WAY coolare än Star Wars(säger jag i ren trots).

onsdag, juli 27, 2005

Mail

nu mailade jag Linda Skugge och skrev att min blogg är skitbra.
Lite framförhållning måste man ju ha.
eller i alla fall en dos kaxighet.
Sen får jag väl äta upp att jag tidigare skrivit att jag inte tycker Skugge är jättevass på att skriva; well, jag läser ju henne i alla fall för hon är rolig och kaxig. Det första jag gör på morgonen är ju att gå in på Expressen och kolla om hon skrivit något som jag ännu inte läst så... *äter upp*

Martin Stenmark som sommarpratar just nu (och spelar ELVIS. Nu gillar jag Stenmark lite till bara för det.) nämnde nyss Skugges blogg på radio.
Det ger väl henne några fler läsare. Om möjligt.

Snart ska jag gå och köpa en äckelglass a k a Magnum(Mammut)Vision, den med vit choklad. Det är den enda glass här i matsalen som jag gillar, och chokladen spottar jag ut. Äckel-Lena som är fem år emellanåt.

Flashback: Kamratposten,KP: Jag är kanske tio år och läser
"Varför dog Mammutarna ut? För att det fanns så ont om papputar" för mamma i köket och pappa hör den senare samma dag och skrattar på det där roliga sättet som han skrattar på, maghoppande och lite väsande :"För det var så ont om PAPPUTAR! HAHA!"
Vissa saker glömmer man aldrig.





Jag har föresten en Jag mötte Lassie-grej med Linda Skugge. (Och en med Jonna Berg då alltså.) Hon är kompis med Jonna Berg och jag gick i samma klass som Jonnas lillebror Andreas i ett år i Molkom.
Molkom är en håla. Där har folk kvar sina hockeyfrillor sen åttiotalet. Nu är de moderna igen, med sina hockeyfrillor och täckvästar.
Andreas var ihop med Pernilla ett tag. P och jag och Jennie brukade äta frukost på Royal i karlstad. Fjukost på Jåjjal.
Det var 1998.

världen går under


H E R R E G U D S Å O I N T R E S S A N T !


Var nyss inne på en blogg som Skugge tipsade om i sin blogg
och då surfar jag (trots min vanliga lathet) in på andra sidar på samma blogg-'portal' och där är det tjejer som med feminint rosa bakgrund och flickig sidoattribut visar kläder de vill ha. Som lagt in bilder på de kläderna och på Paris Hilton och säger " är hon inte fint smal?" och " kolla vilket snyggt bälte!".
Och sen skriver de inte mer än så.

Plötsligt inser jag att det här är anledningen till min blogg-lathet.
Jag vet ju att jag kommer att råka på hiskeligt många berrabrudar som snackar bantning och kläder och sin senaste GUCCI-väska. Som pratar om hur FETA de blivit efter att ha ätit en avocado för avocado är en fet (nöt) grönsak och hur hemskt det är för deras framtid på dejtingmarknaden. Som hellre låter andra tänka åt dem än gör ett tafatt försök själva.

Och samtidigt inser jag att jag låter dem göra det: jag väljer att inte läsa det, jag kikade in, och den korpen kraxar 'nevermore'.
Här i min värld har jag i alla fall hyfsat många tänkande människor. Underbara smarta människor som man alltid kan prata vettigheter med. Som förstår att allt är upp och ner ibland men de vänder en gärna rätt.
Det är tryggt, för då går världen inte under när en nagel går av eller en finne visar sig precis innan Den Stora Utekvällen.

Jag vill inte vara den som alltid säger att människor är korkade, men VAD I HELVETE är det för fel på saker och folk och tankarna numera? Vad hände med visionerna och storslagenheten och de stora kvinnliga filosoferna?

I rest my case

ögonlock

När man börjar se spelet man spelar innanför ögonlocken när man inte spelar det utan stirrar på ngt helt annat, men man ändå tittar på spelplanen där inne i huvudet och spelar vidare; har man spelat för länge då?

Amerikat

Varje gång jag hör om ännu en urbota korkad sak som president B sagt eller nån smart instans i 'det förlovade landet' bestämt så tänker jag, som ett mantra att
"Alla stormakter faller en gång, alla stormakter har förr eller senare fallit i historien, det kommer att hända igen!".
Det tycks vara det enda som håller mig uppe mitt i all galenskap.

bloggportalen.se

Nu anmälde jag mig till ovanstående adress och hoppas det blir ngt bra med den så att jag slipper (ja, jag erkänner att det är REN lathet som gör att jag inte letar upp bloggar själv utan bara läser dem som jag hittar länkar till) vara en droppe i havet. Jag skriver för att jag vill att någon läser.
Givetvis bloggar man för att man vill synas. Plus att jag på senare tid har förstått innebörden i uttrycket "skrivklåda" för jag blir så in i helvetes rastlös av att inte kunna skriva när jag vill, eller att bli avbruten när jag gör det.

Jag sitter på sommarjobbet och det ringer inte vidare mycket idag heller. Jag sneglar hela tiden ut i solen. Jag höll ut i fem veckor utan att längta bort, jag är ganska stolt över mig själv. Nu har nedräkningen börjat till dagen jag slutar.
Att arbeta såhär varje dag mellan 7.30 -16.00 är inte min grej.

Jag har sagt det förrut och nu (åter-)minns jag varför- det är inte det att stiga upp varje morgon vid en viss tid -även om jag gärna slipper stiga upp kl fem utan hellre väntar till tidigast kl åtta- eller att vara på samma ställe varje dag.

Men att tvingas vara på ett visst sätt för att accepteras och passa in, att sitta här sina timmar varje dag och hela tiden längta någon annanstans; och att dessutom göra det för pengars skull; pengar som man är så beroende av att man inte överlever utan det: det är det som stör mig.
Vad man är sysselsätter sig med varje dag så är man prostituerad, en hora: jag säljer mig och min tid för pengar.

Och då kan det ju tyckas att det inte spelar nån roll vad man gör för de pengarna. Det kanske det inte gör för de flesta.
Men för mig är det allt, jag vill göra andra saker än att tvingas vara på en plats jag är på för att jag måste, för pengars skull.

Krossa spegeln och kliv ut ur dina egna bilder.

Carpe Noctem

Vissa mornar vill man verkligen inte kliva upp. Jag muttrade när klockan ringde, blundade i vad som kändes en halv sekund innan väckarklocka nummer två började ringa fem minuter senare.
Helvetesmornar undanbedes i fortsättningen.
Jag vet inte ens varför jag inte gick och la mig i tid, varje morgon säger jag till mig själv 'Ikväll ska jag gå och sova klockan nio' men klockan nio är jag i full gång med nått annat och är pigg som fan.
Men nu är jag uppe, jag rör på mig när det krävs, jag svarar i telefon när det krävs och så har jag upptäckt ännu en snygging på jobbet som jag inte sett förrut.
Oh la la (det är nog f ö första ggn i mitt LIV som jag säger Oh la la. Det var ganska kul faktiskt...) Ännu en mörklockig snygging. Well well.


Jag har genom åren omvänts till att vara nattmänniska, tack och lov, och nätterna är mina när jag är ledig.
Jag fick en slags insikt igår om mitt skrivande, så jag ska börja skriva ännu mer nu, jag orkar inte skriva i nån egentlig ordning nu i början utan sparar allt i samma mapp. Det blir ett helvete att få allt i ordning sen men det där löser sig på något sätt.
Jag kan använda nätterna till det med.
Carpe Noctem.

tisdag, juli 26, 2005

Salvia

Bränd salvia luktar lite som öppen eld.
Nu luktar det i hela lägenheten. Mysigt.
Imorgon nar jag kommer hem kommer jag känna om det hela funkat. Nu ska jag komma på nån jädra matlåda som vanligt men jag VILL INTE!! *tjurar*
Jag ska bli rik och ha en egen kock. En kock som kan massera med. Och vara min tränare. Sen ska jag ha en assistent med.

Idag var jag pyttelite på stan mned söta indiern, han är rolig.


Undrar om de tomma galgarna inne i min klädkammare matchar antalet plagg som ligger i en hög på stolen här.
Jag ska nog testa den teorin imorrn.

JÄÄÄÄÄ!

HAH!
Jag hittade hur man skulle göra så nu har jag skrivit in några länkar här vid sidan (och jag hoppas pilen visar lite rätt i alla fall)------>
och fler lär det bli med tiden.
Jag känner mig hur duktig som helst nu, och om 40 min. slutar jag och ska hem och fortsätta grina över slutet på Harry Potter och värma händerna på te och... det var ngt mer jag måste göra. Jag handlade ju igår så det är det inte...

Jo, jag ska gå och köpa torkad salvia och bränna hemmavid. Order från ovan.

Sen kan jag ju städa klart, jag började i fredags och nu ligger mattorna kvar uppe på bänken i hallen och de ska ju kanske inte ligga där egentligen. jag tror jag slutade städa för att jag inte orkade torka golvet just då och hellre gjorde ngt annat. Men det är ju skönt när det är klart så jag ska nog städa sen. Har ju tyvärr bara några sidor kvar på Harry Potter-boken och sen måste jag börja läsa den om igen för det är alltid saker jag missar när jag läser dem första gången, saker man fattar vidden av när man läser dem andra eller tredje. Man hittar hela tiden nya saker och det är det som är så fascinerande med de böckerna.

Emelie (för den okände läsaren så är E min systerdotter) ville inte komma med mig hem idag men jag ska se till att träffa henne imorrn. Jag köpte en skräckfilm igår, 'THEY!' och den är säkert skräpig men jag blir rädd för dem hur B de än må vara och sover med lampan tänd i en vecka efteråt tills jag inser att än en gång har INTE filmmonstret behagat dyka upp vid min sängkant och jag blir bara aningens besviken över det för så som jag har väntat i alla dessa år...

I alla fall brukar hon alltid vela se skräckfilmer så nu har vi en att se tillsammans. Plus att jag köpte originalet på The Ring - Ringu- som är bra mycket bättre än den amerikanska skitversionen.

Jag gillar väldigt väldigt sällkan amerikanska versioner av redan bra filmer. Som 'Nikita' som amerikanerna döpte till Nina-nånting('Kodnamn Nina' heter den på svenska). Och 'Tre män och en liten baby', även det en fransk film från början.
Och nu har de gett sig på japanska skräckisar som Ju-On ('The Grudge'), Ringu ('The ring') och Dark Water.
Allt för att amerikanarna är för korkade för att orka läsa textningen, läste jag någonstans och jag önskar jag minns vart jag läste det för det är bara så värt att länka hit, så då gör de egna versioner av filmerna och tjänar multum med pengar dessutom.
Fast jag måste säga att jag gillar Änglarnas stad, och originalet/föregångaren till den, 'Himmel över Berlin', har jag inte sett ännu. Men jag återkommer om den, alla gånger.

aj

paper cut under nageln... mindre skönt

AARRGGGHHH

Min numera fd crush undviker mig. Det är löjligt tydligt nu. Och jag tänker 'Som om min värld kretsar kring honom (i mer än två dagar) efter att han sagt nada om mitt uttalande om nyfikenheten över hans person'.
Tssssss.
Så viktig är han inte, det är ju inte som att jag inte klarade mig fint utan honom innan jag såg honom första gången. Han var ju lite underhållning från början, söt underhållning men SÅ viktigt är det ju inte.
Intalar jag mig. Hur som helt vill man ju ha nån som vill vara med en, jag är inte mkt för att jaga, jag sitter heller och... ja, jag vet inte.

Det var roligare när folk kom upp och pratade med mig och syrran när vi jobbade ihop. Nu när syrran inte är här kommer ingen alls, bara nån trist gubbe då och då som säger HEJ M! på käckt gubbslemmigt sätt och tittar på mig och ler lite och det syns att de tänker 'sommarjobbare, jaja'.

Sen märkte jag igår att M kopplar fel, och när de kommer tillbaka och säger att de hamnat på fel ställe så säger hon 'Ja, det var väl sommarjobbaren här som kopplade dig då!' fast jag inte alls var den som tog det samtalet utan hon själv!
Trevligt gjort? I think not!
Kärring.


Igår när jag läste HP grät jag. En av mina favoritkaraktärer blir lite skadad nämligen.
Och inser att jag är skapligt inne i den där Hogwartsvärlden.
Min fantasi är tydligen inte helt död i alla fall.

länkar

http://www.etc.se/radikala/templates/ct_117.aspx?number=52699&category=396

http://www.etc.se/radikala/templates/ct_9.aspx?number=36219&category=50

Om man läser vidare bland de korta notiserna hittar man inlägget om jätteglasen på 17,6 ton som smälte på union square.... Behöver jag säga mkt mer? *hahaha*

Något som är mindre roligt är det här, även det taget(snott, men jag skriver ju i alla fall inte att jag själv som skrivit det...) från ETC.se

05-06-13
Håll munnen stängd i sommar

”Kvinnor! Stäng era munnar. Sluta äta, sluta prata och sluta skratta. Annars kan ni få ett ovälkommet besök av en snopp.”

Linda Skugge drar en logisk slutsats efter att tingsrätten i Malmö friat en våldtäktsåtalad man. Det han gjorde var att stoppa in sin penis i en kvinnas mun. Hon hade sagt att hon inte ville ha sex.
Detta måste väl ändå betraktas som en fullbordad våldtäkt?
Tingsrätten tycker inte det. Kvinnan hade nämligen munnen öppen. Jo, det står så i domen. Hon hade munnen öppen! Sedan konstaterar tingsrätten vidare att hon inte förklarade sin ovilja för gärningsmannen.
Alltså: Varje kvinna ska hädanefter uttryckligen säga ”Du, jag skulle uppskatta om du inte försöker penetrera mig så fort jag glömmer att andas bara genom näsan” när hon befinner sig i närheten av en man. Och eftersom det inte låter sig göras är det bäst att hålla munnen stängd.
– Om detta inte är våldtäkt, betyder det att om man sitter på en trappa och solar med munnen öppen, skulle en man kunna stoppa in snoppen utan att det är straffbart, säger vice chefsåklagare Marianne Ny som företrädde kvinnan till Expressen.
Du som är kvinna vet att din kropp, oavsett om du råkar gäspa eller umgås med hockeyspelare, tillhör dig och ingen annan. Men rättsväsendet är av en annan åsikt. Din fysiska ensamrätt upphör i samma stund som du lämnar minsta blotta. Som när du öppnar munnen. Följaktligen: Håll munnen stängd. Eller kanske sy igen den för att riktigt vara på den säkra sidan? Som en sista desperat försvarslinje när samhället sviker.

Andreas Gustavsson

Drag racing

Är det bara jag som vill leva i en lite roligare värld där Drag racing inte alls betyder 'Vi ska tävla med våra kukförlängarbilar och kräkas ut olja på en landningsbana för att bevisa hur bra vi är'
utan är ett lopp med sminkade karlar i långklänning som ska springa 'Hundra meter högklackat' eller 'tretton meter treben'?

En rar flicka

Det är något i hur han säger ordet rar som gör att det låter som 'ful men säkert snäll' eller 'fullt knullbar'.
Han är gubben på bussen, den jag tvingas lyssna på varje morgon innan jag följer rådet att sätta mig längre bak vid motorn så att ljudet av hans röst överröstas av dånet. Han är snackpåsen som tror att jorden kommer att gå under eftersom människorna behandlar jorden så fel och förgiftar den, men som inte gör något åt det själv. Han är gubbslemmet som vill öppna en porrbutik i en övergiven kiosk på landet och som med lite käck röst säger 'Det där är en rar flicka' om mig när jag går längre bak i bussen för att slippa höra honom.

måndag, juli 25, 2005

femton

minuter innan jag slutar kommer jag på att min hemlängtan är menlös, jag måste till mina föräldrar och vattna blommorna och då kommer det att dröja flera TIMMAR innan jag kommer hem igen. Dessutom måste jag låna busstidtabellen här från jobbet så att jag vet när jag kan komma hem.
Fan. Jag som längtar Harry Potter och lite te och mina grå mysbyxor. och att handla mat och...

That´s it

Dagen har gått förvånansvärt fort('förvånansvärt' är f ö ett ganska fånigt ord och fånigare blev det efter reklamen om F-müsli vars slogan jag alltid envisas ändra till 'Fula feta fjollor fnaskar...' mot originalets 'Fina fräscha flickor') och klockan är snart två.

No crush in sight men inatt vaknade jag och var kissnödig och när jag satt på toa kände och tänkte jag att 'Va fan, jag lägger ner det här med den här jävla crushen, jag vill ju hellre ha någon som vill vara med mig, ORKA hålla på och tjafsa!'

That´s it.
Men ser jag honom lär jag ju inte titta bort precis men nu lägger jag ner det hela rakt av.
Det finns ju så många där ute. Nog för att jag var tvungen att bo i Örebro i ett år innan jag såg några snygga killar; innan gjorde jag det bara inte, alla ser mesiga och trista ut med sina jävla truckerkepsar och gigantiska prillor och gnälliga dialekt. Jädra berra-invasion.

make a statement

Jag hittade " Make a statement"-armband genom Ameliatidningen och beställde dem via sidan www.leann.se
Och nu har jag fått ett mail från dem där det står att när jag har betalat och beställt IGEN så får jag armbanden.
Men... vad var det jag gjorde när jag skrev i allt på sidan då? Jag trodde ju, naiva Lena, att jag beställde armband. Men inte då, nu måste jag göra det igen och helst betala innan. Det känns ju jäkligt värt. Så gärna vill jag faktiskt inte ha dem. Jag hade hellre fått dem på lådan och sen betalat. Nu känns det som om man inte kommer få några armband trots att man betalat sina 111 kr.
Och jag kan göra egna make a statement-armband och själv bestämma vad som ska stå på dem.

Nu ska jag göra listorna, det kommer väl ta en dag ungefär. Lovely. Men då slipper jag å andra sidan göra posten och annat. Man blir i alla fall bra på huvudräkning av dem. Lovely det med.

söndag, juli 24, 2005

Givet

Om inte Hermoine och Ron blir ihop eller i alla fall erkänner sin kärlek för varann i slutet av den här boken(Harry Potter and the half blood prince) ska jag koka mina nya fula strumpor som jag fick av mamma och göra strumpdockor av, en kille och en tjej-docka, och gå runt med dem på stan och låta dem föra min talan i en hel dag när jag shoppar. Tjejdockan ska sitta på vänster hand och gräla med killdockan som tafsar på mig varje gång jag stoppar ner honom i fickan att hämta upp pengar till mig.

Strumporna är f ö bruna med en beige, en brun och en lejonfärgad blomma, varav den lejonfärgade fula blomman är luddig så att man kan klappa på den om man vill.
Av alla fula dumma saker jag äger....

Söndag som går mot kväll



fast jag nynnade på "lördag hela veckan" tidigare och var skapligt störd över det för jag vet inte vart låten kom ifrån; som vanligt poppade det bara upp en låt i huvudet på mig.

Inatt ringde det på min porttelefon när klockan var kvart i tre: mitt ex ville komma in och frågade om han fick sova här. Jag sa " Visst, men då får du bädda ut soffan själv". Jag var ändå så trött att jag sket i vilket, jag hade gått och lagt mig vid elva nångång, så han bäddade åt sig i soffan och somnade(han var ganska full misstänker jag) och ungefär då var jag klarvaken och stirrade i taket ett tag, vet inte vad jag funderade på riktigt. Jag märkte när jag kom in i det där ögonblicket när man glider bort oc håller på att somna, jag minns att jag tänkte det med en del av sinnet medan den andra betraktade nått scenario i vad som blev del av en dröm.

Men när jag vaknade mindes jag inte något alls av drömmen. Jag kollade på Dawsons creek(och väckte K med teven så han cyklade hem till sig och fortsatte sova där)och tänkte att Eddie är jäkligt snygg och alla andra är ganska lama i den serien. Jag kollar på den nu för att jag ätit frukost till den serien på helgerna i några veckor så nu vill jag ju veta vad som händer. Jag har å andra sidan lagt ner teve-tittandet under veckorna nästan helt och kollar bara på Böffi medan jag äter.

Jag var på väg ut på Oset när jag nynnade på Lördag hela veckan. Jag var tvungen att gå en promenad, och valde den stunden på dagen när alla tycktes vara på väg hem för att äta, plus att det regnade nästan hela vägen. Det var alldeles underbart. Jag stod en stund och stirrade på vattnet när vattendropparna träffade ytan och försökte komma på hur jag bäst skulle kunna beskriva det för nån som aldrig sett det. Samma sak med ljudet när det regnar i skogen. Själv känner man ju igen ljuden men hur beskriver men dem för andra? Hur beskriver man t ex ljudet av när man öppnar en godispåse? De flesta känner ju igen ljudet men hur låter det egentligen? Som vad?

Annars är jag lite trött. Igår var jag extremt uttråkad ett tag, sen tog jag en promenad med Pia och då blev det bättre.
Och idag önskar jag att det fortfarande bara var lördag, och att jag hade mer kvar att läsa på min Harry Potter-bok och att det inte satt en spindel i mitt fönster där jag vill sitta och läsa. en sån där med grå liten kropp och långa smala ben. Den satt på persiennen imorse när jag drog upp den, och jag är tacksam att jag inte mosade den när jag rullade upp för det hade varit JÄTTEÄCKLIGT att ta bort. Nu sitter den hela levande spindeln med sina jävla långa ben vid kanten av fönstret och jag kommer veta att den sitter där när jag ska sova sen :(

Sen är det det där jävla problemet med matlåda igen.. vad fan ska jag äta som inte smakar unklet och plast när jag värmer det?
Potatissallad borde jag göra, den äter jag kall....

Alltid när jag hör Christian Kjellvanders låt "Portugal" blir jag alldeles lugn och sorgsen på ett bra sätt. Jag kan lyssna på den om och om igen.

fredag, juli 22, 2005

kvinnor




När jag surfar runt och tittar på konst(just nu är det John William Waterhouse jag letar bilder av) så slår det mig att jag tänker; 'De måste verkligen älska kvinnorna, männen som målar dem, när de gör dem så vackra, när de alltid målar av dem. Det är på något sätt kvinnorna som gör konsten, genom att existera. Det är det högsta berömmet.'

vanlig




Som jag påpekat innan; Han (crushen) är en helt vanlig kille som har lite mage och borde klippa håret och... jag fattar fortfarande inte varför hjärtat beter sig som det gör; totalt urflippat. Såg honom när han klev på bussen idag, när jag pratade med SK, då hejade han igen.
Han klär sig inte jättesnyggt heller. Men det lilla röda dunkar på ändå.
Jävla kroppsfunktioner!




Föresten är det här det absolut roligaste bilden av Jude Law jag har sett. Jag älskar när snygga killar fular sig. De blir så...mänskliga då.

pudelns kärna



jag tänker på en replik som Elizabeth säger i Stolthet och fördom:
'now I shall never se him again...'
Hon säger det för sig själv, om mr Darcy efter att hon berättat om att systern Lydia rymt med den där vidrige mannen som bara är ute efter pengar, och Mr Darcy bugar snabbt och lämnar rummet efter att ha sagt att han inte ska störa mer.

Det är det där ögonblicket som är vändpunkten: ögonblicket som alltid kommer och som lämnar en med sorg. Nu finns det ingen återvändo. Efter den här stunden I shall never see him again.
och det kommer inte att ändras.

All Clear



Lunchen gick ner lätt, snarare blev det två luncher; pannkakan jag tog med till frukosten åt jag först, sen den egentliga matlådan; blir jag piggare av det här(vilket jag med största sannolikhet blir)så måste jag börja äta bättre... Igen.

Det spöregnar ute igen, sådär att det inte hinner rinna undan; en del av mig hyser en önskan om att vara där ute, medan den andra bara vill stanna inne och titta på.
För några somrar sen var jag och maria ute och hoppade i vattenpölar under ett spöregn. Jag måste hitta nån att göra det med här i Örebro med. Det är alltid lika skönt, och man skrattar hela tiden för att man vet att man är galen och galenskapen är totalt befriande.

...Jag är en patetisk människa, men att han vinkade ger mig en tanke om att chocken kanske lagt sig hos honom. Men jag VET ju att jag borde lägga ner det hela. Han är ju bara en vanlig kille.


På radio spelar de E-type och klockan är redan halv två. Dagen har gått snabbt.
Jag ska skippa att spela Clear mer idag utan sysselsätter mig med surfande och nått annat spel tills jag slutar.

Que blogg?

Min systerson står här igen för fjärde gången idag och snackar lite. Mär jag säger att jag bloggar lite emellanåt så säger han att han inte vet vad det är.
För att vara ett nutidsfenomen är det få som vet vad det är.
Jag säger att det är en slags dagbok på nätet, för det är väl en enkel förklaring av det hela.
Vid fråga om nån läser det jag skriver säger jag att jag inte har en aning. För det har jag ju inte, men jag skriver ändå.
För att dämpa den här extrema skrivklådan jag bär på; det pirrar och vrider sig i hela kroppen.
Imorse på bussen hit så funderade jag igen på karaktärerna i min framtidsberättelse, om en av dem ska ha en koppling till en annan; en räddning av henne som barn kanske. Jag får se.
Mest av allt funderar jag på den andra berättelsen, sagan. Det är som om den har ett eget rum någonstans i trakten av mitt mage och hjärta och om jag fokuserar där så öppnar sig ett titthål och titthålet suger in mig i sin egen lilla värld där alla i sagan befinner sig. Jag ska såra henne ikväll, fast det är inte meningen, men hon måste såras för att kunna helas.

nu har jag lunch.

BLIMEY

Han gick förbi och stannade till lite snabbt och vinkade till innan han fortsatte.
Blimey!

jag är underbar

I min HP-bok säger de(eller vaddå 'de', det är Ron som säger det) 'BLIMEY' hela tiden. Jag är inte så bra på engelska men jag tänker att det betyder typ 'Jisses' eller 'dra mig bakänges' typ.

"Dra mig baklänges på en liten vagn och---" jag minns inte hur uttrycket fortsätter men roligt är det i alla fall- underligt, om inte annat.
Samma sak som att ha en räv bakom örat.
Vad fan gör den där?

Fick en snabb skymt av min crush nyss- OJ vad han vet om att han är betraktad. Jag? Stirrar? Moi? Nänä, men jag måste ju refresha minnet lite. Har ju inte sett honom på hela veckan och lär inte se honom mer idag eller nästa vecka heller så va fan...
Mitt hjärta går på högvarv igen. Jag är en patetisk människa.
Jag inbillar mig att han är en smula skärrad. Det passar min världsbild. Naturligtvis är han inte det minsta intresserad av mig. Han vet inte vad han missar: jag är ju alldeles UNDERBAR och rolig och charmar av honom brallorna och en massa annat på nolltid. Plus att jag läser och har hyfsat bra koll på saker och har jag inte det så läser jag snabbt på med min läshastighet på 277 ord i minuten. Jag grubblar och funderar djupt på saker och har en åsikt om nästan allt. Jag är skittrevlig och en nutidshippie, vegetarian och socialt överanpassad(så pass att jag stänger in mig med jämna mellanrum och vägrar prata med folk.) Ja, ni ser ju: det är hans förlust; jag hittar snart nått bättre, nån med bättre vett.
Igår när jag pratade med Jäppser på telefon sa han hur bra jag är och jag höll med *HAHA!*
Jamen, man kan ju inte gå runt och förminska sig hela tiden heller- dessutom är det så roligt att säga 'TACK, vad snällt sagt!' när man får komplimanger när andra verkar slå dem ifrån sig med ett 'Nej, inte JAG då!' och vips är de lite mindre.
Jag suger i mig.

Jag är ganska bra på att peppa mig själv. Den patetiska människan blir snabbt en glittrande självbooster.


Det är synd att sötnosen på bussen (indiern) bara är 23.
Jag har ju inte nån större tur med yngre killar.*heheh* och ska lägga ner allt sånt. Jag borde lägga ner killar ö h t. Synd att det inte finns en automatisk bisexualitet i människor, då kanske man inte skulle bete sig lika underligt.

Maud och kvinnan med lönerna pratade om homo- och bisexualitet för ett tag sen och de tyckte att det var äckligare med människor som är 'lagda åt båda hållen' som nån av dem uttryckte sig, än att vara helt gay.
Jag förstår inte riktigt vad som skulle vara äckligt med det överhuvudtaget; det finns inte ngt äckligt med kärlek.
Men det var underligt: om de accepterar att nån är helt gay så borde de väl acceptera att nån är gay-straight med?!


Jag har flera film-manus i huvudet. Jag minns inte vart Stina sa att man skulle skicka in filmidéer men jag kan ju ringa film väst eller vad de heter och fråga.

Månadens bästa produkt är Absolut torr.
Det låter lite som en AA-slogan: 'Absolut Torr...Inget att svettas över...' typ

min humor är oslagbar.
Och ja, jag är en smula ironisk emellanåt.

på gränsen till sammanbrott

GAAAAAAAAAH! Jag kommer inte in på ica.se-sidan där spelen ligger. Om de spärrat den eller nått så kommer jag bli tokig. På ett icke-trevligt sätt.

Eller 'tokur' som Z säger.

Det regnar fortfarande och på radio är de brighta och säger 'I örebro län regnar det idag'. NÄHÄÄÄÄ?!
Töntar. Lokalradion är mesig. De spelar dansbandsmusik. Jag kommer väl ha nån Vikingarna-låt på skallen när jag går hem idag. Då måste jag hitta en motvikt; typ marilyn manson eller nått annat. Det är väl det hårdaste jag har i musikväg.
Jag är en mjukistönt som lyssnar på Winnerbäck istället, men hellre Winnerbäck än rix-poplåtar. Hellre rix-poplåtar än Vikingarna. Heller Vikingarna än Eddie Meduza. Hellre Eddie Maduza än att tvingas lyssna på 'sex and drugs and rock n roll' i flrea timmar. Musik har en viss inverkan på människor och deras humör/känslor.
De kom på det år 2003, forskarna. De är så smarta. Jag hade kunnat sagt det till dem när jag var tre.




Det droppar in vatten från taket här. Det står en hink i korridoren en bit härifrån. Det verkar bara vara jag som är lite störd på det och tycker man ska göra ngt åt det. De andra rycker på axlarna. Det är fredag och vad ska de göra.
Jaha ja....

Åh, tack gode GUD (att vara tillfälligt troende är praktiskt) Ica-sidan är inte avstängd, det är ngt arbete med den.

jag borde ha tagit med min HP-bok hit idag. Fast då hade jag väl vält väskan med boken i så att den blev blöt och förstörd. Bara för att Murphy tycker sånt är kul. Grabbhalva. Istället har jag med mig Alkemisten på pocket. Pocketböcker är bäst; de ryms i väskan och väger knappt nått alls.



*end of transmission*

Spöregn

när jag går från bussen ner till fabriken, nu sitter jag här med byxor blöta till knäna. Men skorna är torra. Jag tog mina regnskor, de svarta med monstersula och dem blir man sällan blöt om fötterna i.
Jag gillar mina monsterskor. Fast just nu skulle jag hellre byta ett par blöta byxben mot ett par blöta skor. Jag funderar lite på att fråga i klädförrådet om de har byxor att låna mig ett tag, så kanske jag kan torktumla byxorna en kort stund. Måste äta frukost först- vaknade innan klockan fem imorse med hungerskramper: det är ngt seriöst fel på mitt ätande. Jag har ätstörningar fast jag är fet, och jag har lixom ingen koll på längre när det är dags att äta eller om jag är hungrig. Det går alltid så långt att jag får kramp i magen och undrar varför.
Jag behöver verkligen en mat- och sovklocka, nån sak som piper till en stund innan det är dags att äta så att jag hinner fixa mat eller leta upp frukt.

Maud sa nyss att 'Jag såg dig igår på busshållplatsen med den där mörka killen och du såg så glad och lyckig ut.'
Ehhh... LYCKLIG?
Hästpenis att jag gör! Han är en trevlig söt kille som är kul att prata med, och att jag pratar med honom varje dag nu på bussen är för att han är den enda jag pratar med; alla andra vill sova på vägen hem och säger nada, och nu har vi ju åkt buss varje dag så det faller sig ganska naturligt att vi pratar när vi ses.

Men lycklig? Jag kommer snart att skratta åt det men nu är jag mest förfärad.

Plöstligt förstår jag var syrran menar med att man inte ska berätta nått för Maud; uppenbarligen lägger hon till lite saker för att få nån slags klar bild.
Uppenbarligen pratar man bara med män om man är intresserade av dem. I hennes värld.
Nog för att det är en lättnad att hon nog tror det är den söta indiern som jag berättat för andra att jag ringt och sagt att jag är nyfiken på. för så är det nog, att hon inte tror jag har 'flera på gång'. Det har jag ju inte heller, har inte nån enda på gång ju. Emellanåt är det ganska skönt.

Annars är hon rätt rar på flera sätt men naiv på det där sättet som kvinnor i 50-60-årsåldern kan vara.
Det kanske är bra att vara naiv. En slags välsignelse att inte vara klarsynt. Inte för att JAG är vidare klarsynt men mer än många jag träffar i allafall.
Det är en slags välsignelse det med.


Imorse tänkte jag på K och att för att vara någon som jag levt ihop med i ett år och varit tillsammans med ytterligare ett halvår innan dess så har vi väldigt lite att säga till varandra.
Är det tragiskt eller bara tidens gång?

torsdag, juli 21, 2005

Elinor Rigby

Jag blir så jävla ledsen av den låten, men kan inte låta bli att lyssna på den för den är bra.
Alla ensamma människor; mitt hjärta vrider sig i plågor för deras skull. Jag tycker att jag är ensam men jag har ju vänner och släkt. Undrar hur många det är där ute som inte har nån enda människa, som inte ens kan prata med nån i kön på Ica när hon handlar för att hon är så ensam.

jaha. Nu måste jag sjunga mig glad igen alltså.

Idag när Helena ringde mig på jobbet kom jag på att ordet RUTT är ganska roligt.
H ska till Norge på MC-semester och jag frågade om de bestämt rutt och när jag sa det hörde jag hur dumt det låter.



Annars är en bra låt med Beatles "Here comes the sun".
jag kom på vad jag skulle göra till matlåda utan att få den sedvanliga paniken och mat-tröttheten. När jag ändå var igång bakade jag bröd och gjorde en ugnspannkaka (mjölken går ut idag och jag hade ägg så va fan) och läste HP medan jag väntade och sjöng lite till Winnerbäck. Nu spelas min andra favoritlåt från Vatten under broarna 'hjärter dams sista sång'. Den andra är 'Elegi'. Fast...Hjärter Dam är nog lite bättre.

Jag ska sova snart. Fast jag skulle vilja ta en promenad inatt, men med nån ny vän som jag inte känner så mycket. För att det är spännande att lära länna nya människor.

[Jag undrar vad han tänker om mig nu.
Ibland skulle jag vilja tjyvlyssna på folks tankar.]

Imorgon är det fredag igen. Jag funderar på att fråga den där söta S om vi ska träffas och göra inget alls i helgen.
Man han är nog upptagen.


Jag sjunger igen. Jag hade glömt hur glad jag blir av det.

Imorrn skriver jag igen. Skulle tro det, för vid åtta har jag ätit frukost och svarat på kanske tre samtal och sneglat på Explorer-ikonen på datorn och börjat fundera på om jag inte ska spela det där jävla spelet i alla fall.
Naturligtvis kommer jag att spela det igen.
Sen vid nio gör M posten och lyckas vara borta i en timme, jag vet inte vad hon sysslar med under hela den tiden för posten tar inte mer än en kvart att göra.
Hon kanske är iväg och berättar vidare allt jag sagt till henne.
Det märker jag väl.

Jag undrar om hon tror att S är samma kille som jag ringde och sa att jag var nyfiken på; för det har hon hört mig säga. Det kanske vore bra om hon trodde det.

well well.
Fredag imorrn. Jag tänker sova när jag kommer hem. Eller spendera mina sista pengar på en STOR godispåse och stänga in mig hela helgen. Fast inte i lägenheten utan bara ensam. Jag vill ut och cykla lite.

god natt

boooooring

Vad kan det ha gått nu, tjugo minuter sedan jag senast skrev? SÅ tråkigt har jag idag, det ringer EXTREMT lite idag och på radio spelar de kass svensk musik och nu kom en sommarjobbare och sa att nån snott hennes varor så jag måste komma ihåg det sen när jag gör listorna som ska dras på lönen.
Vilket ansvar man har nu då; skriver jag 200 istället för 300 på nån så blir det basck i kassan vid sluträkningen.
Intressant....

Igår fick jag en ny NEMI-tidning. Fick jag inte en för bara nån vecka sen? Jag klagar inte, jag bara konstaterar. NEMI och HP: mina kvällar är underbara. Tills jag måste sova runt kl nio.

Jag saknar mina sena nätter och vända-på-dygnet-dagar.
Fast det är ganska skönt uppe på mornarna med. Finns det inte något sätt att vara vaken dygnet runt?

fan, crushen skulle ha kommit hit upp och fixat en sak men nu fixades det ändå. Bajj också. *muttrar*

om sex minuter stänger jag av växeln och stämplar ut.
Wo hooo!!!!

jaha

Nyheter på radio och nu har de spärrat av tre tunnelbanestationer i London men just när de ska säga varför kommer det förbi ett gäng brötiga sommarjobbare så jag missade naturligtvis att höra det och nu pratar de om högskoleplatserna som ska förökas (!) och tvinga fler ungdomar att ta gigantiska studielån så att fler hamnar hos kronofogden i framtiden. Utmärkt planerat, kära politiker, utmärkt genomtänkt.


en del musik är så meningslös.
men det är inte mkt som kommer ner i samma låga klass som " sex and drugs and rock´n´roll"-låten. Jag avskyr den så pass att jag får utslag i öronen.


I ameliatiodningen står det om Tant-slem. Tantslem är äldre kvinnor som gillar yngre män, o s v.
Är det vad jag är när jag alltid tycks gilla yngre killar?
Den söta indiern jag pratar med på bussen är 23 i år.
Jag kanske borde omprioritera.
Min crush är 5 år äldre än jag.
Men det har jag ju inte mycket för, uppenbarligen.

du bi duu

Ibland behöver man galenskap.
Fast inte galenskap sådär att man mördar småbarn på ett dagis utan mer rolighetsgalenskap där man flippar ur totalt.
Just idag känner jag mig som om jag behöver lite Malin och kanske lite Jessica. De är bra på råd och att säga roliga saker till. Det kanske är så när man aldrig träffat dem utan bara pratar på telefon eller nätet?
Sen pratar jag inte med dem så ofta att man kan gnälla inför dem ibland.


Det regnar ute fortfarande.
Jag funderar fortfarande på att ringa min crush igen och förklara men borde lägga ner det där: eller ska man våga göra bort sig totalt kanske?
Nja... tveksamt.


Jaja, jag vet, jag kan inte sluta skriva. Skrivklåda.
Det är en sjukdom jag får leva med, helt enkelt. Som glutenintolerans.


och nej, jag orkar inte rätta stavfel.

glassen

heter Magnum Vision men det gör den vita chokladen inte mindre sliskig. Väluppfostrad som jag är så spottar jag ut chokladen rakt av och lägger den på pappret här intill. Kletigt? Jajamänsan!
Min söta pappa skulle, berättade min systerdotter, säga att han ville ha en magnumglass för några veckor sen och kallade den för en "Mammut-glass".
Sött.

Igår klippte jag håret på mig själv och nu känns det mindre slitet när topparna snoppades av. Men jag ser att jag skulle klippa av ännu mer, jag är trött på långt hår och lugg. Skulle jag vara smal som fan skulle jag inte ha ngt hår alls. Skulle jag raka av mig allt nu skulle jag se helt Butch ut. Inte min stil alls.


Det är nog som syrran säger. När jag sommarjobbat klart här kommer fler människor känna igen mig på stan än vad jag känner igen dem eftersom alla anställda går förbi här när de kommer och går. Well, några känner jag igen.
Mest killarna, men det är väl knappast konstigt... alla är inte snygga. Jag minns mest de som ser glada ut och säger hej och hej då utan att stirra ner allt för uppenbart i min urringning.

DAGENS BÄSTA CITAT som jag vill ha på tröja:

"jag tänker, alltså är jag singel".

(av nån Lizz Winstead. vem nu det är.)

Still ingen sight of my crush. Han håller sig undan.Som om jag vill äta upp honom.
Om jag vore överdjävlig skulle jag slicka honom på kinden nån gång. som en varning.
*skrattar vansinnigt*
Mitt ex E kunde göra sådana saker.
Jag blev lite galen på ett roligt sätt av att vara ihop med honom, vi kunde pussa varann på kinden och sen snabbt slicka från hakan och upp i pannan.
Ah, dessa dagar av tonårsskap och 20-årsålder!

Ton

Man kanske borde ändra sin ton lite på den här sajten; den är ju lite väl seriös kanske?
vissa dagar är man inte seriös alls, snarare är man uttråkad och då blir man lätt underkigt flamsig och får låg humor som fan.
Det kan ju vara ganska kul.

Men idag när jag sitter på jobbet och är rätt uttråkad (det ringer knappt ngt alls och jag har läst alla veckotidningar och spelat spel på nätet och det är två timmar tills jag slutar och jag vill hem till min nya harry Potter-bok.
Jag vill inte sträckläsa den. Inte nu. Jag vill suga på karamellen så länge som det bara går.

Tidigare idag skrev jag lite på dagbok.net men kom på att jag kan testa om jag kan gå in på den här sajten från jobbet: är det en "farlig" sida så kommer väl nån datakille springandes snart och säger åt mig att stänga ner allt.
Om det händer så gör jag det, och försöker komma på ngt annat jag vill göra.

Jag läser Linda Skugges blogg på expressen varje dag.
Jag gillar henne men inte överdrivet mycket. Jag läser nog bara för att jag inte har hittat nån bättre blogg att läsa.
Mitt liv är miserabelt, rent händelsemässigt. Jag har beställt en affisch och fyra armband på nätet idag. Jag har svarat i telefon och suckat och spelat det där jävla spelet på ica.se.
Och sen har jag funderat på att ringa crushen idag igen och säga att jag faktiskt inte är galen.
LITE galen kanske jag är eftersom jag vågade- men mest tycker jag att jag är modig som fan för jag vågade ju berätta det hela. Fast jag kanske kunde ha gjort det på ett annat sätt, men människan är ju för fan aldrig hemma när man ringer!!! Så jag ringde honom på jobbet och nu har jag inte sett honom idag.
Han är nog livrädd för mig nu.
Det är lite humor. jag som inte är nån stalkertyp. hhade det varit nmån som ringt till MIG och sagt att de var nyfikna på mig hade jag sagt" Nä, va kul, varför det?" och om det hade varit nån jag lagt märke till hade jag sagt att vi kunde ta en fika. Man kan ju inte ha för många vänner; om det nu inte skulle bli ngt mer alltså....

nu ska jag köpa en magnum... vad de nu heter med äcklig vit choklad utanpå men med god jordgubbsglass inuti.

Pia ringde igår och ville sockerfrossa innan hon började med nån ny medicin men jag bangade; jag ville hellre läsa HP. Mina prioriteringar är underliga numera; att dissa en sockerchock bara sådär. Underligt.

fredag, juli 01, 2005


Jag har kommit på att jag under dagarna när jag jobbar vill blogga. Jag hinner det emellanåt och det skulle vara så skönt att kunna skriva av sig en massa tankar.
Det är ju INNE att ha en blogg. Jag borde vägra ha en, men min skrivklåda blir värre och värre hela tiden.

nu ska jag iväg snart och fika med Emelie och Cissi och Pia. Egentligen borde jag äta ngt men jag gör det när jag kommer hem istället, och har mer tid. Måste ju inte sitta på fiket i flera timmar, inte ikväll.

Jag har funderat mer på min crush idag men lägger ner det där, så ovärt.
Men jag vill skriva mer om det där om självkänslan och stammandet och fåneriet man ägnar sig åt emellanåt, i närheten av ngn man är attraherad av. Herrejävlar så löjligt det hela är, självuppoffrandet som inte leder nån vart.
Ensamhet ter sig alltid så mkt mer lockande vid de tanketillfällena.
...karljävel.