jag dansar för mig själv

Jag önskar att jag sov.
Och att jag i min dröm drömde att jag sov. Att jag kunde betrakta mig själv där genom drömmen helt stilla och göra så i flera timmar i min dröm.
Och att jag, när jag vaknade, var helt utvilad och förblev det under resten av dagen.


Jag hade gjort planer för helgen men insåg sen att det är nu i helgen jag ska stå i en kiosk på en fotbollsturnering mellan 8 och 19.
När jag ska hinna sova ikapp vet jag inte. När jag ska hinna städa eller flytta om och få det klart innan festen nästa helg vet jag inte heller. Plötdligt blev allt så stressigt; jag måste få vila.
Och JA, jag gnäller. Jag är trött. Trött Lena = Kinkig Lena.
Ge mig några timmar så får jag se hur det känns då.


Enligt Aftonbladet Vikt eller om det var Expressen så måste jag gå ner MINST 10% av min vikt.
Så fet är jag alltså. Att min vikt hotar min hälsa allvarligt.
Och det kunde jag väl tro på.
OM det inte vore så att när jag var sjuk och undernärd och kollade mitt BMI var nästan överviktig då med. Ni vet, när jag var på väg ner i vikt och jag hade 52 i blodvärde och höftbenen stod rakt ut så pass att jag inte kunde ligga på mage utan att få ont....
Så jag skiter i BMI. Jag köper större kläder.

Som jag även skrev i min dagbok på Helgon.net så såg jag mig själv i provrumsspegeln på Lindex igår och jag häpnades över min egen rundhet. I vanliga fall brukar jag tänka "Herrejävlar vad jag ser ut" med en halvt ilsken, halvt medlidande grimas men nu såg jag mig själv och blev lite förtjust i kurvorna och jag såg så mjuk ut, så sårbar ut, fast på ett starkt sätt. Och det blev en slags insikt: det här är min kropp. Det här är mina gränser, mitt tempel på jorden. Jag älskar det jag ser, sådär snett bakifrån med trista bomullstrosor och linne och när jag provade jeans så log jag hela tiden och gjorde rumpdansen för mig själv där i provrummet och hoppades innerligt att nån enda kunde se mig; man blir glad av rumpdansen, även i sin ensamhet. För man driver med alla ideal och all smalhet och bantningstips: man vickar på rumpan för att det är roligt och lite fult fast på ett runt sätt. För att man älskar sig själv.