angående det här med äktenskap och...

Allvarligt. Jag blir lite skraj för en del människor. Inte rädd-rädd utan bara mer sådär att man ryggar tillbaka som om man just sett något väldigt vidrigt alldeles för nära en, ett ögonbryn höjt i cynisk förfäran och där: en spindel som dinglar från taket en centimeter från ens ansikte eller åsikter tillhörande en kristnad medeltid i en ny tid tusen år senare när allt ifrågasätts och sätts på sin spets. Det är alltid samma förlöjligande som återkommer; det handlar om sex, kärlek, religion, tillhörighet. Begränsningar, regelverk, ramar att leva inom. Att kliva utanför de ramarna är för många likvärdigt med död, mental eller social sådan.
Men istället för att fokusera på de som inte kliver utanför borde man hylla alla dem som vågar sticka ut och följa hjärtat, vad det än säger, hur det än går emot de där reglerna som samhället skapat för att hålla en illusorisk ordning.

Det här är 2007 och fortfarande håller människor kvar den kristna värderingen om äktenskap som fortplantningssystem och även äktenskapet som regelverk där kvinnan är underställd mannen; Det här är 2007 och fortfarande är det inte tillåtet att ifrågasätta patriarkatet utan att någon ska komma och påpeka att "Såhär har det alltid varit och därför ska det så förbli!"
Det handlar ju inte ens om att bevara traditioner eller ens att det föds för få barn i Sverige eller världen. Världen är överbefolkad flera gånger om.
Det här handlar bara om kontroll av andra. Inget annat. För att människor som väljer egna vägar att gå är hotfulla och farliga.

Dessutom är inte Sverige längre ett helt kristnat land. Kristendomen är standard i Sverige men svenskarna är inte kristna. Att staten då ska komma och bestämma över kyrkan och religionerna är ännu ett sätt för dem att behålla illusionen av kontroll, och de flesta av oss tror på den kontrollen. Det är inte statens uppgift att bestämma över människorna i ett land. Det är inte de som bestämmer över folket. Det är folket som ska välja dem, och på samma sätt ska folket kunna välja bort dem när de vill.

Dock är det skönt att så många faktiskt har reagerat på det här. Människor kan tänka själva. För det är jag djupt tacksam.

P.S Fram tills nångång på 1970-talet(1972 eller 1977) var homosexualitet en sjukdom som man kunde ringa och sjukskriva sig på: "Hej, jag kan inte jobba idag för jag är lesbisk".

medeltidsmentalitet

Och här är den där korkade medeltidsartikeln om att äktenskap ska vara barnalstrande.

bögbarn på gång

Teletubbisen kanske är gay. Nu vill polska myndigheter att saken utreds och om den misstänke gayteletubbien, som vid ett tillfälle bar handväska, är gay.

"Polska myndigheter påbörjade nyligen en rad åtgärder för att förbjuda spridning av homosexualitet bland barn. Bland annat vill utbildningsdepartementet att lärare som gör reklam för homosexualitet ska kunna sparkas. Den konservativa regeringen har kritiserats inom EU och från människorättsgrupper för diskriminering. "

Och intressant är det ju att de tycker att syftet med tinky winky-som bögtubbien heter- är att fördärva barn. Inte sprida upplysning om att homosexualietet existerar? Nejnej, barnombudskvinnan i Polen har bett psykologer om råd. De vill stoppa spridningen av bögar. Öka spridningen av homofobin.

Det kräver ju då att gay är något man blir genom yttre påverkan. Om man som barn ser en man stassa runt med handväska kan man alltså i senare år när ens sexualietet börjar vakna till liv komma på att man vill vara likadan? Och det är farligt?
Jag hänger inte riktigt med i det där. Det går inte annat än ironisera över det. Jag ser ju på homosexualietet som något helt utanför arv och miljö. Det personliga blev återigen politiskt.



...och samtidigt säger tidningarna att den nya 'mansbagen' är här. Den som män ska kunna bära utan att känna sig för gayiga.