och lunchen passerade och jag är sjukt mätt. Riktigt jobbigt att sitta här men att istället vilja sova middag, och magen mätt-värker fastän jag bara käkade grönsaker. Av någon anledning känner jag närvaron av D starkt just idag. Han jobbar på le filminspelning igen och visste inte när han skulle komma hem ikväll. Så när jag kommer hem om tre timmar kommer jag kunna sova utan att han vill hitta på något. Jag funderar på att blogga tills jag slutar idag. Imorrn ska jag nog inte jobba här för sjuklingen kommer tillbaka då, men på tisdag börjar det där andra jobbet som jag redan har fått alla jobbdatum för. Min oro nu ligger i hur fan jag ska ta mig dit men jag är ju alltid nojjig inför nya saker. Det går alla gånger bussar dit ut. Men jag får en kick av att oroa mig för saker har jag märkt. Det sysselsätter tankarna. Alla dessa "tänk om...".

Ibland skulle jag vilja vara ute och gå utan att tänka alls. Det måste vara så skönt att vara i ett tillstånd av total tankefrihet. Man måste stanna upp och lägga märke till så att alla de där tankarna i skallen inte hindrar en från att se de saker som är viktiga för en. Så att babblet i skallen inte överröstar ens jag. När man märker vad som är babbel och vad som är de riktiga tankarna så är det lättare att snabbt döda babblet.