skrivbok och inskränkt despot

Jag trodde aldrig att jag skulle säga den här frasen eftersom jag har ett överflöd, men nu när jag skriver boken för hand och sidorna fylls på jäkligt snabbt så måste jag kläcka den:
Jag behöver köpa nya skrivböcker. Flera stycken.

Men jag är något av en snobb. De bästa böckerna är de där svarta vaxduksinklädda med röd kant och blå ränder.
De kostar en del med tanke på antalet sidor. Jag borde bli inköpare på en bokhandel. Nej, föresten, vänta, jag vill hellre ha råd att köpa dem. Nu när moderaterna ska söndra och härska kommer ju saker bli värre så det är bra att man har pengar att gardera sig med. Eller i alla fall pengar som man kan hjälpa svältande "lata" arbetslösa med. Att jag själv är en av dem bortser jag helt ifrån, likgiltigheten blir min för tidiga död.

Men vad är det människor tror kommer hända när de låter de blå vinna? De fattiga kommer bli fattigare och de rika kommer bli rikare. Vill vi bo i usa, där några få människors dåliga samvete sträcker sig till att bygga bostäder till fattiga men aldrig skulle bjuda in dem till sitt hem? Det finns en hel del att säga om det här och ärligt talat är jag så trött på det hela att jag inte ens ids formulera mig om det nu.

Jag och Kaptenen pratade om revolt tidigare. Fast bara på skoj, nu övergick det till att jag blev despot och snippar av kukarna på alla mina älskare, om de är otrogna och ligger med Kaptenens älskarinnor, i haremet som jag ska ha, men sen kom jag på att jag inte kommer hinna göra det innan nån rebell mördar mig och då, då kommer jag i dödsögonblicken plötsligt minnas vad det var jag ville göra från början; min önskan att förändra världen berodde inte på världen utan på min förmåga att uppfatta den.
Jädrans så djupt. Jag häpnar över min osviktliga förmåga att emellanåt komma fram till sådana utmärkta slutsatser...
Jag ska nog gå och köpa en skrivbok ändå. Fast det blir väl nån kass billig en med hård pärm och spiralgrejs som gör att man inte kan bläddra. Jag får studenttidsflashbacks av sånt.