Scary?

Jag har varit hemma i Örebro i fyra och en halv timme, och jag är grymt rastlös och grovt hungrig. Jag grubblar för mycket i min ensamhet men jag tänkte faktiskt göra något annorlunda ikväll: Jag ska skriva en novell som jag funderat på i flera år. Den ploppade tillbaka in i skallen nu på tåget hem. Just nu kallar jag den bara för "katthistorien". Jag vet aldrig vad jag ska döpa mina alster till. Om inte namnet dyker upp från början så är det kört; då får den heta det som wordprogrammet döper den till, d v s första meningen i texten.

Katthistorien är ännu en skräckberättelse, och jag undrar om jag kommer våga skriva klart den i min ensamhet. Kan ingen komma hit och hålla mig sällskap medan jag skriver; jag blir själv livrädd ju, ska det verkligen vara så? Stephen King sa någon gång att man ska skriva om det som skrämmer en själv. Jag har funderat på det där sen jag var tretton år. Det finns så mycket som skrämmer, så många saker att jag nästan blir orädd av bara farten, för vad ska man egentligen välja ut bland alla läskigheter?

Så mycket rädsla, så lite tid.