sova på min arm

D är skittrött när han kommer hem om kvällarna nu. Vi hinner prata några minuter åt gången innan han måste sova. De filmar och jag vet inte när de ska vara klara med det, men jag tycker han kan komma på semester hit sen när de är klara. Han behöver det, och jag med. "Du kan komma upp hit på onsdag förmiddag, stanna över påsk, vara med om en Lena-familjepåsk så lovar jag att mammsen kommer göra en finfin tårta" och de kommer anstränga sig lite extra med maten men inget av det spelar nån egentlig roll:
Kom hit, du behöver somna på min arm, det var så länge sen, och vad ska man egentligen ta sig till när man är pank och blottad för andras vilja till vänlighet? Jag har redan ryckt i de trådar jag har, utan napp. Emellanåt känns saker så bottenlösa och alla avstånd är en evighet