Här bor hon

Helena var här en stund, vi fikade, snackade, käkade kladdkaka och bappelsin(gubbjävel!) och hon ska läsa en kurs nu i vår som jag läst tidigare så hon plockade med sig kurslitteratur hem. Förra året lånade hon en massa från litteraturvetenskapen: jag räddar hennes kassa studentekonomi genom att ha legat steget före. Intressant är väl att vi har så pass liknande intressen ändå.

Jag vet inte varför jag mår så bra idag.
Det kanske är flera saker som hjälper till; jag spelar alla mina favoritlåtar och sjunger med så högt jag bara kan, medveten om att grannarna hör mig (jag beklagar) och kan jag inte texten hämtar jag den från nätet.
Sen känns saker bara.. bra. Helt okej. Jag är inte hungrig, jag är bara lite krasslig men orkar i alla fall vara uppe, jag har huvudet fullt av tankar om hurdant liv jag skulle kunna skapa mig, och att jag skulle kunna stå för de val jag gör. Pratade med Helena om min bok, hon är en av de få som läst lite av den, och hon utbrast "Åh, den kommer att bli så BRA!" och jag håller med. Det är lite skrämmande men helt underbart.

Det skymmer ute. Klockan är redan efter fyra.
Jag har en energikick och vill ändra om i garderoben men vill byta min byrå där inne till en hög ganska smal byrå med djupa lådor. Jag vet att någon jag känner har en sådan som de inte använder men jag kommer inte på vem det är. Jag har hängt upp min nyaste Dracula-affisch och känner mig som en trotsig tonåring på 31 år.
Jag vet vad det är jag gör('I´m nesting'). Jag gör mig hemmastadd, bygger mitt bo som jag vill ha det, skapar mitt hem runtomkring mig med mitt eget signum: Väggarna och golven ska bära spår. ''Här bor hon''. Luften ska dofta av min favoritrökelse och man ska kliva in här och känna att någon lever här.
Det här är min sinnesborg där jag skapar alla tankar och vilar i mig själv.
.