Mod att finnas till

Ibland vill man bara säga NEJ till saker

men vid närmare eftertanke gör jag det redan så ofta så jag borde ta en provdag när jag bara säger JA.

Jag var inte lika feg när jag var yngre, men det kanske är rätt naturligt; då hade man ju någonstans att bo och det fanns alltid mat i skåpen och det var ju inte ens egna ansvar

men det gör inget om man är lite mer modig då och då.
Har jag konstaterat idag.

och vad har man att förlora egentligen, förutom sin självkänsla, heder och allt hopp om livet?