någonstans i huset ylar en hund, hjärtskärande ensamt och övergivet. jag har hört den förrut men den brukar ge sig efter ett tag. söta vovven! jag kliver ut i trappen och låser dörren och som på en given signal öppnas dörrar i hela trappen; alla grannar ska till jobbet samtidigt och jag tänker"jaha, är det såhär det är på mornarna" när jag kliver ut på värnhem och det är människor och bussar överallt. det känns lite mysigt på något sätt. Mindre mysigt är det att vid burger king gå förbi en bil som rensar avlopp, och då gå igenom en frän diarrélukt som pumpas upp och ut i morgonluften.

Jag längtar plötsligt till landet och slås helt ifrån mig att det faktiskt luktar bajs där ännu oftare.