kära åhörare

På vägen hit höll jag ett imaginärt tal för en okänd lyssnare om vad som är skillnaden mellan mig och så många andra människor. Jag tror jag kom fram till att många människor är olyckliga för att de inte vet vad som gör dem lyckliga, och inte vågar gå tillräckligt djupt för att undersöka det eftersom de är rädda för vad de skulle kunna hitta där. Istället lever de i en tillvaro där de hela tiden måste vara mer, göra mer, äga mer, för det är det enda sättet de vet att identifiera sig själva med. De har aldrig lärt sig något annat, de tror att de är vad de gör, att de är det de äger och har.
Själv vet jag vad som gör mig glad och lycklig. Det är då många små tingen som sammanlagt bildar en skön underbar tillvaro. Att kunna uttrycka sig, vara en personlighet. Vad lycka är för andra är givetvis inte samma sak som för mig. Personlig lycka är nödvändig.