Skepnad

- Jag har gjort det här så länge att jag inte trodde jag kunde nått annat. Meningen får plötsligt en betydelse. Jag har varit arbetslös så länge att jag inte trodde jag kunde göra någonting annat. Jag har tassat på tå runt mitt skrivande så länge att jag inte trodde jag kunde göra något annat än det. Jag bodde ensam så länge att jag inte trodde jag kunde göra något annat. Jag levde mitt liv på det här sättet så länge att jag inte trodde jag kunde ändra på det.
Man fastnar lätt i en roll eller en skepnad som man skapar sig. Av bekvämlighetsskäl eller rädsla, det funderar jag på nu. Den där varelsen som man kallar sitt Jag får all sin kraft ur ens rädsla, och lever vidare på varje tvivel och varje nästa-steg som aldrig blir av. Den suger i sig tid och liv och själv hamnar man balanserandes på en fot och väntar en evighet på nästa steg.
Jag var fast i rastlösheten så länge att jag inte trodde jag kunde göra något annat... Jag var fast i det destruktiva så länge att jag slutligen inte trodde jag kunde göra någonting annat.
Och så fortsätter det. Att bryta sig ur det redan givna är svårare än man tror, men emellanåt det enklaste man kan göra.