Morgonen efter eller dagen innan livet

Stel och så trött efter helgen att D låter mig sova tills klockan tolv. Halv ett sitter jag med en kopp te framför bloggen. Beroendet är långt ifrån lika stort som innan(när jag bloggade åtta inlägg om dagen) men vissa dagar är det fan inte långt ifrån att jag vill skriva sådär mycket. Men det mesta censureras numera. Eftersom jag vet vilka som läser. Det känns inte riktigt rätt faktiskt, men människor vill ju för det mesta inte bli skrivna om i en blogg, inte ens om det är snälla saker som skrivs. Och eftersom det är D som är i min absoluta närhet 90% av tiden är det han som hamnar i blickfånget. Men nu står han naken i hallen och torkar sig efter duschen, vänta lite, måste titta mig mätt lite...Och nu, hahaha, säger han att jag ska sluta objektifiera honom. Vad menar han? Hmmmpf!! *tittar lite till*
Men hallå, gå inte då! Vad ska du med kläder till? Det är ju varmt här inne!

Gaaaah.

Fan.


I alla fall:
Kameran är limmad(den trasade sig lite häromdagen. D hade omedvetet lagt den halvt under en kudde på golvet som jag satte mig på. Samarbete kan förstöra många saker, uppenbarligen) och fixad, Lena är inte fixad utan morgonrocksrufsig och hungrig men snart så ska vi ut och gå och se vart vi hamnar. Vi tar med oss kontanter nog för att kunna ta bussen hem om det krävs, och jag packar ner lite äpplen och godis i väskan, tillsammans med skrivbok och penna. Det blir hur bra som helst.
Jag vill klappa vovve. Kan man beställa en till värnhemstorget om en timme? En lurvig liten valp som bara ÄLSKAR att bli Lena-pysslad, med en husse eller matte som inte har nått emot att bli ignorerad för sin vovves skull. De är de bästa mattarna och hussarna, helt klart.

Jag skriver senare. Och jag LOVAR, cross my heart, at jag ska svara på kommentarerna då. Okej.