måndag, oktober 09, 2006

Väv

Egentligen är jag inte bloggstockad alls. Samtidigt är jag det.
Det är bara det att jag känner att jag skulle skriva saker som jag redan skrivit. Alla de ord jag använder kommer upprepas, repas upp, det har blivit en väv jag gjort, och allt det där visade sig vara mitt eget fängelse. Kanske inte lika dramatiskt som det låter, men ändå. Jag känner att jag behöver prata med K-kvinnan igen, för perspektiv, och väntar lite på msn medan jag småpratar med D, sambon slash pojkvännen som för en stund sen sa "Surfa lite du, så lagar jag mat". Snart ska jag prata med honom med. Om saker jag behöver bolla med någon.

Jag fick brev av vännen Z idag. "Det är ett helvete just nu" och skriver att hon i alla fall är glad att jag är lycklig.
Men vad är lycka?
Och är det möjligt att i sin lycka ändå vara låg?


Igår såg vi tyvärr "Narnia".
Se den inte. Läs böckerna istället.

4 Comments:

Anonymous Anonym said...

Har du varit med om att ord blir förbrukade? Att de inte går att använda längre? Usch, det har hänt mig. Sen blev det svårare och svårare att skriva. Slutade helt ett tag. Låt oss hoppas att det inte händer!

09 oktober, 2006 22:10  
Blogger vandrarvild said...

jo, orden blir ju lätt utslitna, men det är väl en del av processen medan man tar in den i sitt eget språk: infiltrering och överanvändning tills de kommer som en del av ens vanliga språk.

09 oktober, 2006 23:26  
Blogger Peter Madison said...

Lena, tro mig. Man kan vara låg i lyckan.... En av de få saker jag vet någonting om. Inget att "oroa" sig över utan bara gilla läget som det är.... Huvudsaken lyckan har övertaget om lågheten....

10 oktober, 2006 02:39  
Anonymous Anonym said...

Åh, glad att höra att du kände att du behövde mig :) Känns bra att vi gör gott tillsammans! Behöver dig oxå..med risk för att låta klängig, hehe. Men jag har haft det lite jobbigt och inte ens orkat med msn. Men vi tar det snart. Kanske ikväll, eller imorgon?

11 oktober, 2006 17:28  

Skicka en kommentar

<< Home