Såhär efteråt

Såhär efteråt är jag rätt nöjd över att jag inte gjorde en 'hundralista' som alla andra bloggare gjorde(och som Silverfisken påstår sig vara först med, om jag inte läste helt fel).

Det börjar bli natt igen och jag har tänt ljus överallt. Jag funderar lite på vad jag ska ge D i födelsedagspresent, och dricker te ur de stora muggarna som är så varma att jag knappt kan hålla i dem, men jag lägger händerna om dem ändå, i intervaller, för att känna den där första brännande känslan.
En påminnelse om att man lever, såhär en måndagskväll i september när hösten just lagt ett rep om mina fötter och halar in mig i en skog av rött och guld. Det luktar lite hund i min hall, på ett varmt och bra sätt, men jag önskar det vore varg.
Medan jag väntar på att tankarna ska lägga sig läser jag igenom alla de där inläggen som jag aldrig bloggade och finner att det är nog lika bra att flera av dem stannade i dunkla rum.

Tidigare idag var mina föräldrar här. Till min stora förvåning sa mamma att hon var lite irriterad på att alliansen vunnit valet "Hur ska folk kunna leva om de sänker A-kassan? Jag fattar inte vad folk tänker på när de röstar sådär" och jag håller med, jag vet inte heller. De är väl ute efter förändring, men va fan, rösta på något annat istället för kapitalism, egoism och kristen fundamentalism(som f ö förnekar big bang och evolutionen). Rösta på något som förbättrar miljön eller världsbilden, rösta på vad fan som helst förutom det där som krymper människor, tar pengar från de fattiga och ger till de rika. Vi har sekunder på oss att rädda miljön och sekunder på oss att ändra samhället till en plats där man kan gå ute mitt i natten utan att vara rädd för överfall, sekunder på oss att ändra saker. Men nej, mer än halva Sverige är människor jag uppenbarligen inte delar många insikter eller åsikter med.
Här i Örebro fick Sverigedemokraterna två platser i kommunen. Jag skäms de allra djupaste å Örebroarnas vägnar; ni är så jävla pinsamma. Fast jag ska flytta till Skåneland, där är det fan ännu värre. Empati, vad är det?
Idioter. Kan ni inte komma till den smarta insikten att NI ska flytta till ett land där det inte finns utlänningar. Snela snela?


Hur som helst: Att jag blev förvånad är för att min mamma mycket sällan uttrycker en politisk åsikt. Jag är inte uppvuxen i ett politiskt engagerat hem, när jag som 1X-åring kom hem och sa något om att jag tyckte vänstern var det som jag kom närmaste i mina åsikter så kallade pappa mig för kommunist (tackar tackar! *bugar lätt*), alltid med det där skämtsamma i rösten eftersom vi såg Karl Bertil Jonssons jävla julafton och "Jag har närt en kommunist vid min barm!" är en stående replik hos många. Annars är min mamma en av de där(och jag misstänker att syrran är likadan) som tar en lapp av varje parti för att ingen ska förstå vad hon ska rösta på. Jag gör inte det, det är slöseri och hyckleri. Låter jag som en moderat? Nej, just det. Här har ni kvinnan som älskade V för vendetta av flera anledningar. Revolt. Vi måste snart revoltera för att rösterna ska bli hörda. Giftigt vatten och mat överlever man inte på oavsett åsikt. Och nej, jag röstade inte på miljöpartiet. Och det finns få saker som gör mig så jävla förbannad som politik och idioti.

Amen