tisdag, november 22, 2005

stream of c...

Få se nu. Tisdag idag va?

Jag har sett Batman begins en gång till, när E var här.
Sen köpte sötaste E en film till mig, egentligen för att vi skulle se den tillsammans men nu hann vi inte så jag ska sätta mig och kolla på den strax. Enemy at the gates tror jag den heter, Jude Law är med.
jag gillar Jude Law, men ibland blir jag nästan störd på människor som är så snygga, de är FÖR snygga.
Jag vill ha normala människor runt mig istället, inte skönhetsideal.
Nu är ju knappast människorna jag känner och har som vänner fula. Tvärtom.
Men ni fattar nog vad jag menar.



Jag vet. Jag bloggar dåligt idag.
Det är bara för att jag har tankarna och sinnet någon helt annanstans.
Jag är inte riktigt här, känner jag. Vart jag har tagit vägen vet jag inte heller. Den där Lenafiguren som är jag tänker på saker som coca cola, böcker som luktar nytt, andras bloggar, snor, använda tepåsar, PRIX parkeringen, ketchupflaskor, strap on, rynningeviken, insyn, Christian Bale som bärtmärt, musik som får det att kärleksfullt lyfta i magen, knän på jeansen, avsaknad av vinterjacka och skor, kalla händer, plastskedar, Samsara eller Lost in translation, vovvar med mjuk päls, kylig vind mot huden när man flyger strax ovanför hustaken, svart himmel och vita löv, trådar, trapphuset i ett gammalt engelskt hus, en flicka som heter johanna vars styvpappa heter bengt och har en ölmage och just skällde på henne för någonting som är rött och av plast, svarta gummisulor som gnisslar mot golvet i skolan där stefan går strax efter klockan åtta på kvällen och det luktar barn överallt och stefan mår lite illa av den lukten och pepparmintsandedräkt han minns mot sin kind när han var 13, siffran åtta igen, mangoskal, korsningen vid bowlinghallen, senapskorn i tänderna, en kall blöt puss, rysningar längs med ryggraden just innan man börjar frysa och hur de kryper in under håret och får en att dra axlarna bakåt, rosa blus och silke som rör sig i vinden, stukad fot och regn, en hatt med band, min rosa kunzit som är lite vass mot huden om man bär den i BH-n
och träd som lutar sig över ett vattendrag vid stenar täckta av mossa och ljudet av vattnet och slussportarna uppe vid karlslund där spindelnätet vajade för vinden i somras, Krille och hur jag inte minns hur han kändes eller luktade men jag minns hur Emil brukade andas snabbare när man kysste honom lätt på halsen och hur T några år senare gjorde samma sak med andetagen, och platsen på pojkarna och männen jag kysst där håret ger plats för huden i nacken och huden som sprider sig ner mot halsen axeln ryggen, värmen av Cindys mage och hur hon muttrade när jag la kalla händer på henne och ville hålla kvar henne när hon ville hoppa ner på golvet, lukten av min syster på hennes kudde när hon är 14 och jag är 8 och jag tjyvläser hennes dagbok, blått brevpapper och mamma som är arg, en plastpåse i vinden, snö som faller framför gatlyktans ljus och stilla andetag av ett sovande barn i halvdunklet... där någonstans existerar jag nu

1 Comments:

Blogger deltidsharmonisk said...

Men se American Psycho för helvete. Så du blir kvitt känslan. Sånt där är inte bra.

23 november, 2005 20:34  

Skicka en kommentar

<< Home