tisdag, november 22, 2005

puls

Jag ska skaffa mig en bärbar cd-spelare snart och gå ut till vattnet en dag när det blåser och samtidigt lyssna på 'El tango de Roxanne' på hög volym och vara närvarande på flera platser samtidigt när musiken lyfter magen och rysningarna rätt ut i luften, lyssna på Carmina Burana och den där operetten som får mig att hålla andan och känna hur det är liv i min kropp där jag tidigare trott död, känna pulsen genom fingrarna och tänka att en dag ska den pulsen röra vid kärlekens hud på insidan av handleden och vid halsen där tröjan slutat värma och då har jag all rätt i världen att sticka näsan mot värmen för att ta reda på lukten hos människan tätt intill

2 Comments:

Anonymous Anonym said...

Underbart skrivet. Kan verkligen känna allt det där, och jag älskar "El tango de Roxanne".

23 november, 2005 00:17  
Blogger vandrarvild said...

tack. Ja, visst är det en underbar sång, jag ryser bara jag hör de inledande tonerna och väntar på att det ska stiga.. nu måste jag lyssna på den igen bara för det.

23 november, 2005 10:02  

Skicka en kommentar

<< Home