sett från femte våningen

som jag ser det lever man på grundnivåer av behov. som miljoner andra redan sagt innan mig, jag vet, jag vet.. men alla vill knulla, alla vill sova mer, alla vill äta, ha tak över huvudet när det stormar. sen finns det de där människorna som lever runt att leta efter en partner att knulla och sova och käka med.

men som jag ser det, såhär från mitt cyniska håll från femte våningen:
Vad tänker de att de ska göra när de hittat vad de letar efter?
en del fortsätter leta trots att de redan har vad de vill ha. de kanske hittar något bättre och en del testar att knulla och sova med många andra trots att de redan har en knullkompis hemmavid
under tiden pratar de om sig själva. "jag vaknade, pladder pladder pladder jag somnade pladder pladder pladder mina nagelband är trasiga, mina vänner är borta, alla är dumma i huvudet pladder pladder pladder och jag letar kääääärlek, vart är du, du som ska göra mitt liv värt att leva där jag själv misslyckas med att finna en poäng med mina meningslösheter? Oh, drama drama drama!"

och jag tänker lite: Vad är det människorna tror de ska hitta sen? guld vid regnbågens slut? En myt. Räddande prins på vit springare? Definitivt en myt! En välpaketerad ande med önskningar? Köp en trisslott.