måndag, februari 05, 2007

När jag gick på skola i Karlstad så gjorde klasskompisen Martin - skåning- och klasskompisen Emir - invandrare med kraftig brytning- en intervjuv med några dagisbarn.
Martin ställde frågorna men ungarna förstod inte vad han sa. Martin försökte igen, på bred skånska, men nej, ungarna förstod inte vad han sa. Så Emir ställer samma fråga, och då förstår kidsen allt, och svarar snällt och frågar sen
"Men din kompis då, vilket land kommer han ifrån, han som pratar så konstigt?"
"Han är svensk, från Skåne, det ligger söderut".
"Som i utlandet?" säger nån unge " min pappa har varit där!"
"Nejnej, skåne ligger i Sverige det med"
"Men varför pratar han så konstigt då?"

3 Comments:

Anonymous Anonym said...

Ljuvligt! Sådana här berättelser gör mig...glad! :)

05 februari, 2007 19:23  
Blogger Maria said...

Som när min väninna var i Sthlm och skulle beställa något med körsbärssmak; efter många upprepningar fick hon det hon ville ha med apelsinsmak..

06 februari, 2007 14:28  
Blogger vandrarvild said...

Cecilia: ja, men när jag berättade det för pojkvännen var han inte alls lika road, hehe, kanske mest för att han alltid säger att skåningar blir mobbade av resten av sverige... *haha*

Maria: Meh, hur får man körsbär till apelsin?
Fast... det säger väl mer om stockholmare, haha. (Om man nu ändå ska hålla på att mobba människor för att de kommer från särskilda städer så...) Men när jag var i Sthlm en gång och skulle ha en cheeseburgare så sa jag "ostburgare" och möttes av nått snorkigt "Fast här i STÅKKHÅLM säger vi faktiskt cheeeeeeeeeesebörgär".... *haha*

06 februari, 2007 17:29  

Skicka en kommentar

<< Home