tävlan
Är alltid en tävling? Jag plockar ner julprydnaderna på jobbet och hinner ta ner en kula mer än Fjortisen, varpå hon säger" Fan ta dig!".
Sorry, jag visste inte att vi tävlade.
Om julpynt.
Och de som omnämner sig med saker de gjort:"Jag var en av de första att börja blogga i Sverige för tio år sedan".
Sorry, jag visste inte att du blev större, bättre och starkare av att tävla. Jag visste inte ens att vi tävlade. Jag (dumma underliga Vandrarvild) förstod inte att du blev en bättre människa av att vara först med något, tjäna mer pengar, hinna före
det är inte det jag ser hos dig när vi möts
Sorry, jag visste inte att vi tävlade.
Om julpynt.
Och de som omnämner sig med saker de gjort:"Jag var en av de första att börja blogga i Sverige för tio år sedan".
Sorry, jag visste inte att du blev större, bättre och starkare av att tävla. Jag visste inte ens att vi tävlade. Jag (dumma underliga Vandrarvild) förstod inte att du blev en bättre människa av att vara först med något, tjäna mer pengar, hinna före
det är inte det jag ser hos dig när vi möts
posted by vandrarvild at 7.1.07
3 Comments:
jag är precis en sån där vidrig tävlande människa.
vill alltid vinna, vara bäst, få sista ordet, påpeka fel.
allmänt jävla helvetesDRYG helt enkelt.
teorin är att jag har dålig självkänsla och hela tiden måste bevisa för mej själv (och andra) att jag minsann KAN, även om det gäller SKITGREJER.
att jag vet om och erkänner att jag är sån här spelar väl dock ingen större roll antar jag. lika fel och irriterande för det.
ditt inlägg skulle kunna vara skrivet av en vän till mej. (jo, jag har ett fåtal trots att jag är som jag är...)
känner igen hennes ord i dina och dom gör ont.
vetefaaan hur jag ska komma ifrån det bara? skaffa ett stort, stabilt självförtroende..? går det att köpa nånstans?
för det räcker ju uppenbarligen inte att liksom VETA att jag är bra på diverse saker och så. komplimanger och dylikt rinner av mej fortare än kvickt.
VILL vara en sån där snäll, fin, god, stabil människa utan behov att hävda sig, men... suck.
det är nog kört...
trots att det är såna som mej du kritiserar, håller jag FULLSTÄNDIGT med. completely. jag tycker också illa om dom(/oss)...
jamen, försöker du trycka ner andra människor för att själv känna dig större och bättre då? Måste du hela tiden påpeka dina egna styrkor under andra amänniskors samtal sådär att du avbryter dem?
för sådana människor känner jag, att de hela tiden måste hålla nere en för att bevisa att de är bättre. Och om sanningen ska fram så är de inte vidare roliga att hänga med. Inte alls.
jag vill egentligen inte ens fundera över det... rädd att komma fram till fel svar...
jag "håller inte på och ska vara bäst" utan att själv veta om det.
åtminstone.
jag menar inte att trycka ner folk, även om kanske kan uppfattas så om jag läser av den andra fel och inte inser att NU BLIR DET BARA FÖR MYCKET! ...liksom.
nä, menar inget illa med det här besserwisserköret, men det finns alltid där och uppfattas, som sagt, nog inte som nån speciellt positiv egenskap hos mej...
fast jag TROR jag kan hålla det i schack när det verkligen behövs..?
alltså, om nån berättar om sitt livs tragedi t.ex. kan jag skärpa till mej. (fast en sån gång behöver jag inte SKÄRPA TILL mej utan skulle aldrig komma på tanken att påpeka nån skitsak el. likn.)
usch, obehagliga saker att tänka på, hur jobbig man kanske faktiskt är ibland...
hursomhelst så vet jag att det finns människor som uppskattar mej, såna där som minns saker motsvarande att man gillar vaniljyoghurt med frysta hallon.
en sån människa måste ju tycka om en ganska mycket ändå..?
Skicka en kommentar
<< Home