Hälsohybris

Ack, denna hälsohybris bet mig i arslet. Att gå till jobbet och vara där en stund gjorde mig måttligt snurrig och det var som om jag satt en bit in i skallen och tittade ut genom de där blå Lena-ögonen. Det var inte utan att man blev lätt irriterad på mig dessutom, där jag irrade runt.

Så jag gick hem igen. Och nu är halsontet tillbaka, eftersom det blåser halv storm ute. Jag är varm bakom ögonen och pannan igen och skakar lite lätt, helt utan att ha tagit astmamedicin dessutom. Inte ett bra tecken alls.

Imorrn ska jag jobba ett niotimmarspass.
Hm.... Dessutom är vi redan en person kort då.
Om jag ringer chefen och säger att jag är sjuk kommer jag ursäkta mig i all oändlighet, men det är väl bättre att jag är hemma än är där och bara strular till saker. Men jag kommer ändå skämmas. Som om det på fullaste allvar är mitt fel att jag blev dålig igen. "Vad har du att säga till ditt försvar?"
"Ohemult o-immun!" ska jag vråla och i och med det uttalandet kan vi väl nästan ta för givet att febern är på väg tillbaka...