Krull

På tal om opera ville jag f ö göra en opera av Teletubbies.
Det var det jag roade mig med att fundera på när jag satt där i salongen och väntade på att operan skulle släpa med mig i ett rus(inget hände).
En opera på Teletubbies skulle vara rätt enkel och med en massa bra musik. På scen: Fyra färgglada figurer som säger "Aaaaah!" och "ÅÅÅÅÅÅÅHHH!" emellanåt, och hoppar runt på gröna kullar och skakar på huvudet.

Ännu en sak jag roade mig med(när jag insåg att teletubbiesoperan kanske inte skulle bli nån hit senare. Detta hände alltså ungefär en tusendels sekund senare...) var att dirigentens hår var roligt. Han hade liksom krulligt hår som stod åt alla håll* och som på skallen låg lite platt. Till min stora förtjusning såg jag att han börjar bli flint, och flinten, denna oas av hårfrånvaro, skapade ett hål mitt i krullet. I min fantasi blev detta hål en godisskål, eller kanske ett fågelbo. Kunde man använda hans skalle till en middagsbjudning kanske, om han får sitta på en pall under bordet, så att man kan placera godis i flinthålet? Möjligheterna blev med ens oändligt många, och jag fnissade för mig själv där mitt i mordallvaret och banaliteterna.

* som en första operaupplevelse var det alldeles underbart att han såg ut sådär som firigenter ska göra: krullig bohem med runda brillor. dessutom tror jag han är tysk med. Hepp!