eld

Jag vill brinna för något, känna den djupaste passion för ett ämne eller ting och drunkna i dess existens: tala exalterat om det sådär så att man viftar med händerna i sin iver att förklara för andra Lyssna på det här! och vilja veta allt om ämnet, leta vidare, bläddra i böcker och leta på nätet, aldrig tröttna, aldrig ge upp.

Istället lever jag med en slags likgiltighet som emellanåt skrämmer mig en aning. Jag brinner inte. Jag lyser svagt i ett omslutande mörker, och finner inget bot.

I tonåren samlade jag på texter, diktsnuttar och saker som talade till mig. När jag tänker på att brunna så minns jag den här texten igen. Jag ville leva efter den när jag var yngre. Brinna. Verkligen brinna.
Jag tänker att livet gav mig en kalldusch på flera sätt. Även om jag glöder med varierande styrka.

Brinn så länge du lever
Låt ingen släcka din glöd.
Brinn så att alla kan se dig.
Vägra vara levande död.