going home

Jag har hemlängtan. Jag vill inte åka hem, men jag vill hem. Jag vet, veligt kanske, men det är känslan hemma som jag saknar; den där stunden när jag kanske står i köket och får en liten insikt, eller när jag sitter i fönstret och känner att jag har en plats på jorden. Här med D är allt så mycket "Vi" mer än "jag" även om det knappast är något negativt.

Även om jag inte vill åka, och D säger "stanna kvar" så måste jag hem igen. Det är dags. Fan. Jävla femtio fukking mil till en stad som jag gillar mest av gammal vana. Jag råkar bara bo där. Den överraskar mig inte längre, jag vet alltid var jag ska hamna och jag känner mig inte vidare hemma.
Men Örebro har i alla fall en fet jävla medeltidsborg mitt i stan. Det är faktiskt rätt coolt.