lördag, juli 01, 2006

nyanser

Pratade med D nu. Jag gillar ton-ändringen på hans röst när han svarat och hör att det är jag. En nyans bara, men den är för mig och bara för mig. Det går liksom inte att missa att han är glad att jag ringer, och det värmer skönt i magen för resten av kvällen.

2 Comments:

Blogger Vilse said...

Åååh, Nyansen..! Är så underbart när den existerar. Och så skönt att få bekräftat att man är speciell för personen.

01 juli, 2006 23:41  
Blogger vandrarvild said...

Mmm, visst är det fint! :)

02 juli, 2006 01:08  

Skicka en kommentar

<< Home