flygtur

Jo, jag är faktiskt lika trött idag som jag var igår. Jag sitter här och gäspar odiskret, sträcker på mig, kollar på klockan(för nu är det 8 minuter kvar tills jag har lunch) och sen tänker jag på oviktiga saker som varför killen som ringde nyss andades så jävla tungt och om sommarjobbaren-som-alltid-tappar-bort-sina-nycklar verkligen är gay för han skulle ju kunna vara straight trots alla andra gayiga attribut(fan heller, han ÄR gay, jag sätter min nästa lön på det!).
Hela tiden har jag en bild av min lägenhet, delen vid sängen och det lilagrå dunklet som blir när jag dragit ner gardinen ut mot gången, i huvudet: en bild som med jämna mellanrum byts ut mot en bild av gatan utanför Ds lägenhet, en bild med ljudeffekter, trafiken och lukten av avgaser i sommarvärmen. Det känns som om jag redan är på väg bort, som om jag inte är kvar här egentligen utan en del av medvetandet är ute och flyger och nu ligger någonstans i höjd med molnen. Ett medvetande som skrattar.


men nu är det lunchdags. Så snart Maud ätit upp sin glass.