smärtsamt

Man brukar ju alltid ironisera över att män ojar sig när de blir sjuka, att allt som är en vanlig förkylning för en kvinna är en katastrof lik domedagen för män.
Min kompis S säger alltid att det där är smart gjort av männen, för de är verkligen sjuka när de är sjuka och blir snabbare friska. De gör inte som kvinnor som jobbar på ändå och är sjuka längre(Det kan ju bero på att de ofta har dubbelt arbete med barn och hem - förvånansvärt många lever kvar i den typen av förhållande där mannen är barnvakt till sina egna barn, men det är ett helt eget inlägg bara det).

Det där har jag funderat på idag när jag fortfarande har ont i handleden. Att jag bagatelliserade det men var tvungen att ta det på allvar när jag märkte att jag inte kunde lyfta hårborsten med vänster hand:
Jag var tvungen att ta min egen smärta på allvar.
Jag kanske helt enkelt SKA gnälla om det hela och ta det lugnt istället för att göra som jag brukar göra och lida i tysthet.

Jag är faktiskt inte så bra på att ha ont, utan brukar mest reagera med att bli irriterad och rastlös. Den här gången är det den typen av smärta som verkligen gör mig hand-ikappad, allt görs i stort med höger hand. Jag kan inte skriva här på tangenterna lika obehindrat som vanligt, vilket faktiskt är ganska irriterande med tanke på hur otålig jag är annars. Det är en halv pekfingervals här och tumme och lillfinger funkar inte som de ska. Och det strålar smärta ut i armen men jag skriver ändå för det finns inte så mycket mer att göra...

Har redan fått höra kommentarer om "Hård midsommar?" och hintar som "Hm, är inte det där en runkskada då?" när de vet att jag varit i Malmö i helgen. Stackars D om det hade varit en runkskada! *haha* Skapligt skinnflådd...
Men nej, jag måste göra er besvikna med att dylika (plågsamma) detaljer om mitt sexliv inte kommer kunna roa er här eftersom de inte hänt eller kommer hända. Just nu har jag bara ont av andra anledningar, men jag återkommer om jag mot förmodan inte skulle kunna sitta efter en veckas viagrasex, oki?