tisdag, juni 13, 2006

Magvärk?

När jag läser sånt här blir jag lite skraj. På riktigt.
För jag har samma symtom, haha, och det där skulle väl vara lite typiskt Lena-aktigt:
"Hej mamma, jo, du vet, jag åkte ju in till akuten igår för magen. Mmmhmm. Näe, det var visst en bäbis. Ja, det är klart det är hans. Mmmhmmm. Jo, ska ringa honom nu. Han kommer nog bli aningens... förvånad. Kan du hjälpa mig att skaffa fram lite barnkläder och sånt?"

Plus detta: hur förklara man för soc. och/eller A-kassan att man mitt i allt fått barn. Utan att ha vetat om det. Så en dag är man mammaledig. *haha*
"Jamen, jag lovar, jag visste det inte. Jo, okejrå, whatever- jag är väl helt körd och nej, jag försöker inte lura er!"

Jä, jäklars, det är faktiskt lite kul ändå.
Men å många kvinnors vägnar blir jag paranoid. Va fan, ett negativt gravtest ska väl betyda INTE GRAVID.
Inte "Ooops, det var inte magvärk, det var födslovärkar".


Själv har jag magkatarr av för mycket kaffe.
Hoppas jag.

4 Comments:

Anonymous Anonym said...

guuud det här hände en kompis kompis till mig förra året. jag är fortfarande nojig.

13 juni, 2006 16:14  
Blogger vandrarvild said...

jaa, sen har jag hört om en kompis kompis jag med, som visserligen var lite halvt bakom, men som fick akuta smärtor och åkte in och inte fattat att hon var gravid. Hon hade haft mens som vanligt och blivit bara liite tjockare runt magen men hon hade ju ätit lite mer än vanligt så... Ja, jävlars, jag blir alltid nojjig. Det är nästan så att man vill vara gravid för att i allafall VETA. eller inte.. men du fattar.

13 juni, 2006 17:01  
Anonymous Anonym said...

ja jag fattar, jag gravtestade mig direkt när jag fick höra om det där, trots att jag inte ens haft sex...hm. men typ åtta månader tidigare hade jag ju haft det och bättre förr än senare liksom...ehum.

det händer ju inte OFTA men man hör talas om de där fallen då o då, och så fascinerande (skrämmande!!) att de har mens att inga sparkar känns eller något.

13 juni, 2006 18:16  
Blogger vandrarvild said...

hahah, åtta månader hade jag nog tyckt var en rätt trygg gräns. men man blir ju ändå nojjig. Jag tycker det är rätt underligt att man inget märker. Jag menar: det växer ju en människa i ens kropp som vill ha plats och... att man inte märker nått är ju så konstigt!

Själv vill jag bli praktgravid om jag ska vara det. Oja mig och sticka magen i vädret och kunna säga "UR VÄGEN; GRAVID KVINNA" bara för att se om det fortfarande funkar, hahahahha.

14 juni, 2006 08:07  

Skicka en kommentar

<< Home