lördag, juni 17, 2006

lördagsmöte

"Alla som jag älskar lämnar mig" sa han
"och snart nog så vill man skapa något bestående för att inte känna samma sorg igen. Det är en paradox, eftersom det är det man älskar som man ska släppa fritt".
Jag nickade med ett lätt besvärat leende och bet lite i glassen. Min mage värkte och jag längtade hem till storslagen kärlek jag med.