TV

Jag förmodar att jag är en av de få som nu inte kommer att ha TV på måndag.
Varför? Pengar så klart. Men jag har inte frågat hyresvärden om det där ens. Vi kanske har det automatiskt här i huset. Jag har liksom inte brytt mig om det där eftersom jag ändå lekt med tanken att skippa tevetittandet helt och hållet. Man blir ju så jävla fast vid det där, stirrandet på rörliga bilder i färg... Jag kan varendra jävla reklam, följer omedvetet fler serier än jag vill erkänna genom att jag har teven som sällskap. Jag är beroende och när man börjar tycka det är en bedrift att stänga av teven i en timme på kvällen så är man illa ute.

Så jag vet faktiskt inte ens om jag är så ledsen för det där.
Vi får se nästa vecka. Vad som händer. Min teve är ändå på väg att lägga av och att köpa en ny; njae, det lär dröja.
Mamma och pappa pratade föresten om att köpa teve och dvd-spelare till mig.
För att mamma, när jag sa att teven är halvkass, förfärat utbrast " Men du måste ju ha teve!" ungefär som om det gällde liv eller död.
Mammsen som minns när hon såg sin första tevesändning och numera alltid somnar framför detta bildliga underverk.