lördag, januari 21, 2006

no strings attached

epifan'eia: grek.'uppenbarelse', plötslig varseblivning av ngts innersta natur el. mening.,ss. i en plötslig glimt av igenkännande. Äv. en intuitiv insikt om verkligheten genom ngn enkel o slående händelse.

Jag insåg en sak om mig själv idag som jag egentligen alltid har vetat:
Jag har inte något vidare tålamod med saker, och ännu mindre tålamod med vissa typer av relationer till människor.
Jesper tycker jag ger upp för snabbt mest hela tiden, vad det än gäller. Det kanske är sant.
Jag kom på att jag ger upp för snabbt för att jag inte orkar tjafsa om saker.
Det betyder ju inte att jag för det är menlös eller vek; jag väljer mina strider och tycker för det mesta att saker inte ens är tillräckligt stora eller värdefulla att tjafsa om, då skiter jag hellre i det.
Jag inser, när jag kom till den insikten, att jag på många sätt beter mig som en tjurig barnunge, och att jag, nu när jag är medveten om det hela, kanske ska ge människor mer utrymme på flera sätt.

För om det är som jag säger, att jag vill att människor ska komma tillbaka till mig av egen fri vilja för att det inte finns någon annanstans som de heller vill vara än hos mig, så måste man ju hela tiden välja att låta dem gå.
No strings attached. Jag håller inte kvar någon mot deras vilja med band eller hållhakar.
Man vill ha vänner och älskare som kommer tillbaka av helt andra anledningar.