tvåsamhetskramp

sol ute.
lördag.
nyvaken Lena vill hitta på något och funderar på loppisen eller myrornas fast hon inte förstår varför texten till Killing a boy spatserar runt i skallen på henne för det var inte hon som dödade nått och inte hon som bröt sönder saker tills det inte fanns nått kvar
och att se att han är online samtidigt känns overkligt, som ett eko i magen av något gammalt välbekant som tjoar till och hon snabbt tystnar ner
It´s all over now
så hon gör frukost och ser på teve fast hon helst inte vill vara ensam idag, inte ensam alls för hon märkte inte när ensamheten kom smygande
och vissa mornar när solen faller in över golvet minns hon inget annat än ensamhet och förstår att det är något stort att bära att kunna vara ensam med stil och modighet
utan att bli mindre eller krypa undan

men i magen tjoar ekon, som om hon gillar att det är där och gör allt tomt igen
men någonstans där inne är hon stolt över att slippa tvåsamheten