Sometimes it be that way

...and I'm sorry I snuck up on you from behind
I'm sorry not all my love letters did rhyme
and I'm sorry that jesus died for my sins
I swear to god it won't happen again

Jewel - Sometimes it be that way


Det blev natt igen. Helgen är över, staden har tystnat. Jag lyckades få i mig lite mat och funderar på att sova men jag är inte riktigt klar än. Varför vet jag inte.
Klockan är fem över halv två. Jag har inte sett en levande människa annat än på TV på flera timmar. Alla jag pratat med på nätet sover.
Jag har bakat och diskat nästan allt.
Det kanske är dags ändå, att börja den nya veckan.
Man vet ju aldrig riktigt vad som väntar runt hörnet.
Vem vet. Jag kanske gillar något av det?

Amanda som jag nämnde tidigare i veckan hörde av sig idag.
Ni ser, det finns inga tillfälligheter.
Jag berättade att jag hade sett 'henne' flera gånger under de senaste veckorna och anat att vi skulle prata snart.
Hon är kvar i Uppsala, har inte så många vänner. Bor i en etta med sin kille som hon varit ihop med i säkert fyra år nu.
Hon visade ett kort på sig själv. På något år ser hon plötsligt så mycket äldre ut, dragen runt munnen har hårdnat. Jag som minns henne som ett leende. Det var hon som fick mig att börja med mina tygpåsar. Hon och jag som delade en cider på Kåren och blev drogade, hon och jag som läste varsin halva av böckerna på litteraturvetenskapen och ringde varandra en tre fem gånger varje dag och jag kollade på big brother bara för att inte ringa och störa henne mitt i det.

Hon saknade den tiden hon med.

...och ändå slängde hon så lätt bort det.

Ibland blir det visst så.
Sometimes it be that way...