Hemma

Ibland tänker jag att jag ska göra mig av med en massa av mina saker, att jag inte behöver det jag inte använder. Det känns ibland som om det är för mycket som bara ligger, som jag hittar när jag rensar och ska flytta.

Sen blir jag sorgsen.
Som om mina saker verkligen säger något om mig mer än att jag är sentimental och att jag vill ha en plats för alla mina saker, en plats att komma tillbaka till när jag är borta.

Egentligen handlar det bara om en plats att kalla hemma. En som är ens hem för all framtid, som man formas av och som man formar under tiden.
Och oavsett vilka platser man reser till ska man alltid ha det att komma hem till.

Men det enda hem man egentligen har är sig själv; man tar det alltid med sig, man bär sina finaste minnen däri, man kan plocka fram det när som helst, var som helst. Och vilken storm som än kommer, vilka årstider det än är, så står ens minnen orörda.

När du känner dig en smula ensam
när allting tycks fattas dig
Det är då du kan upptäcka
att när allt kommer omkring
det finns ett Du själv
(Shen Congwen)