onsdag, augusti 30, 2006

Det finns inget som gör mig vemodig på det där hoppfulla sättet som Mikael Wiehes musik.

2 Comments:

Blogger Peter Madison said...

Det fanns en tid då jag hade ett jobb, (i Östersund) då pressade jag grammofonskivor, du vet vinyl:-), å då kom dom allihop ibland dom gamla proggarna. Wiehe, Afzelius, Thåström mfl å hälsade på i samband med skivsläpp och så. På den gamla goda tiden..... Hmm....kan väl säga så här att jag var jävligt ung när jag började där, sexton typ.

En liten anekdot: Din favvo Lars Winnerbäck kom ut med sin första skiva "Dans med svåra steg" 1996, på ett litet skivbolag i Linköping. Startat av två polare till honom som ville ge ut hans musik. En dag så kom det en skivbolagsdirektör upp till mitt jobb för ett planeringsmöte, jag gav honom LW's debutskiva och sa till direktören "att det här det kommer bli en stor artist en vacker dag, lyssna på det här, det borde ni signa". Några veckor ringde direktören upp till mig på jobbet och sa att "näe, det där är inget för oss, det kommer nog aldrig slå".....Häpp!

Samme skivbolagsdirektör dissade Ulf Lundell en gång i tiden också.... Skivbolaget som denne skivboss var på hette MNW och var väl Svensk Musiks stolta skepp på Independent scenen. Skivbolaget är numer konkat sen nån dåre fick för sig att börsnotera bolaget.....det var visst samme man som nobbade LW och UL......

Så kan det gå. En historia direkt från en svunnen verklighet!!:-)

30 augusti, 2006 16:58  
Blogger vandrarvild said...

Well, det finns väl bara en grej att säga till den mannen:

SUCKER!!!!!

30 augusti, 2006 18:39  

Skicka en kommentar

<< Home