med smak av gaffatejp

Kära läsare!
Er långa plågsamma väntan är över; Jag är online igen. En smula bakis, måste erkännas, eftersom gårdagens vindrickande i Folkets park och några timmars lallande runt Möllan med en mugg vin i handen har satt sina spår: Jag är bakishungrig av gigantiska mått men måste vänta tills jag bakat klart brödet(Tack S!)
Men nog om detta: jag försökte blogga igår men så säckade Darling-Deus dator ihop och det roade mig så mycket att hela inlägget försvann att jag struntade i att försöka igen.
Jag skrev typ "bla bla bla blaaaaa malmö malmö malmö" och...

Näe, seriöst. I torsdags förberedde D utställningen som han har(eller hade igår när vi gick i alla fall, vi får se om fotona hänger kvar idag) genom att laminera bilderna på möllevångsgruppens lokal och under tiden tror jag att jag skaffade mig en ny vän genom att erbjuda mig att hjälpa henne att knyta snören i artisternas lappar(som de har runt halsen och det ger väl dem vissa privilegier kan jag tänka).
Fast pinsamt nog mins jag inte riktigt vad hon hette. Jaana tror jag men D hävdar att hon hade ett S eller Z i sitt namn nånstans så ser jag henne igen måste jag givetvis fråga. I alla fall så hann jag hjälpa till en hel del med det plus att jag fixade skrivaren när den strulade. Det är ju inte för intet som jag stod en dag i juni och kopierade 800 kopior på en likadan skrivare på jobbet. Så Jaana-varelsen kallade mig för "personalchefen" sen. Jag skyller givetvis allt på min mamma, det är hon som fått mig att få sådana ryck ibland. *hehe*

Hur som helst så har D fått massor med positiv respons på utställningen av besökarna.
När vi satte upp bilderna i går förmiddag hade vi två dampungar(damp-ungar, inte dam-pungar...) i tolvårsåldern som störde hela tiden med sina idiotiska frågor. Var man sådär överstörig när man var tolv? Till slut ignorerade vi dem bara, och jag fortsatte med att med tänderna riva gaffatejp till D. Jag hade den där tejpsmaken i munnen efteråt medan vi letade fikaställe i regnet och till slut hamnade vi på ett litet café på Friisgatan. Det regnade. Lagom tills hela festivalen skulle börja så kom regnet. Lite typiskt, men det klarnade upp senare i alla fall. På caféet satt vi inne en stund men sen flyttade vi ut. Medan jag lyssnade på D som pratade om idéer till en musikvideo han och martin ska göra så skrev jag ner en hel del till min novell om ond jord och om en skog som ska vara speciell på något sätt.
Och någonstans där hann känslan ifatt mig igen: Det här är mitt liv just nu, och det känns rätt fint.