where is the K?

Det är sommar nu, säger de. Det är inte ens tio grader ute när jag går till bussen. Från sydöst väller ett oigenomträngligt täcke av moln in, tunga och mörkt stålgrå, och lovar regn innan morgonen passerat. Jag har på mig luvtröja och kavaj ovanpå en långärmad tröja men fryser ändå. På bussen lyckas jag inte somna men tänker på att det är ett halvår sedan jag först pratade med Darling-D på telefon, våren har gått så fort, det är livet som passerar, och är jag klokare än innan?
Igår när vi pratade i telefon en stund skrattade jag åt något han sa* och kände "Fan, jag är så jävla kär i honom!". Jag log hela kvällen.

Igår hörde jag någon som på närkingska sa "egentligen" men får det, som många närkingar, att låta som "igängklien". Med k. Jag log när jag passerade och funderade på alla de där som säger Ö fastän det låter som U med en touch av Y.
Människor är roliga.



* vad han sa är en helt annan historia...