När det hade lugnat sig den dagen satte sig Josephine ner med en gråtblandad suck på trappan.
Derek gick fram och la en hand på hennes axel.
'Elva stycken, elva stycken räddade vi idag, Jospephine!'
Josephine lutade ansiktet mot händerna, la fingertopparna över de slutna ögonen och grät tyst av tacksamhet.