tisdag, oktober 25, 2005

Tyg

Jag tänker ibland att internet är ett otyg som får mig att sitta här vid datorn för länge och till vilken nytta?
Sen hejdade jag mig. Vänta lite, vaddå otyg. Okej att man kanske inte är så social men jag är mer social nu än förrut, bara inte kroppsligen.

Så nu ska jag säga vilken nytta det är:

Alla mina internetvänner. Alla dessa människor som man känner fastän man aldrig träffat dem. De där sakerna som man vågar säga till varandra eftersom de inte står en nära. Alla dessa underbara människor vars varelse i rörelse jag saknar och skapar små illusioner om.
Alla dessa timmar med dem är guld värda.

Crrly t ex, har jag aldrig träffat. Men det gör ju inte henne till en mindre vän till mig. Det handlar ju bara om geografiska skillnader. Och min ekonomi. Fast förra sommaren, eller var det i våras, vägrade jag låta henne betala min biljett ner och hem, det skulle gå på en massa pengar och jag kan aldrig återgälda det. Fast hon var jordens gulligaste som sa att hon skulle betala. Och jag var och är fortfarande jättesugen på att åka ner.

Så okej att man är internetberoende, men nått otyg är det helt enkelt inte, inte rakt av.
Det är mer o-otyg... Tyg.

1 Comments:

Blogger crrly said...

Men å, gullunge, lägg av å hänga ut mig på det där sättet, willya?! ;p

*lätt generad*

Som jag har förklarat för så många vänner som jag sticker till en slant då och då: Är det nåt jag har så är det pengar (ofta) och är det nåt jag vill så är det ju att alla ska ha det bra, och jag tycker det är skitjobbigt att så många av mina gosvänner är panka. Dessutom känns mina vänner som min familj. Puss.

25 oktober, 2005 16:50  

Skicka en kommentar

<< Home