Det jag inte gillar med att tvätta är det där väntandet; man hinner inte göra något riktigt medan man väntar på att maskinen ska bli klar, och man kommer liksom aldrig igång med sin dag. Istället lallar man runt i fula/trasiga kläder och börjar lite halvdant att plocka med disken eller ska man läsa lite bok, kanske surfa, jag är varm och törstig och fan, nu kom huvudvärken ändå, som jag förstod att den skulle göra. Att ha tvättid är att vara i ett mittemellanland där tiden bara går och går och man själv bara väntar


men det snöade när jag vaknade från min vägskälsdröm om lejonparet. Jag drömde att det enklaste hade varit att gå rakt fram, för det är ju det man gör, man går bara på. Men jag vek av och där, en bit fram på vägen, låg lejonen och väntade på mig. Symboliskt och lite vackert.