Stjärna

Man ser inte stjärnorna inne i stan, men över motorvägen mellan Kumla och Örebro gnistrar himmelen av tusentals av dem. Jag lutar min varma panna mot bilfönstret och ser på Orions bälte som är det enda stjärntecken som jag känner igen i rörelsen framåt. Julfirandet är över, all denna stress för några timmars skull. Jag får en julklapp till när vi stannar av i Kumla och släpper av mamma; ett stort tungt brunt paket som visar sig vara en microvågsugn när jag sliter upp pappret på köksgolvet hemma. Jag ska skriva en lista på vilka julklappar jag har fått, som en översikt. Jag har gjort det sedan jag var sju åtta år, det fungerar alltid som ett avslut på julaftonen.

Och ja, naturligtvis fick jag den sedvanliga Aladdin-asken. Ingen jul utan chokladaskar. Syrran och jag spärrar upp ögonen i vilt förskräckta miner om pappa ens skämtar om att vi inte får chokladaskar ett år.

Jag hoppas er jul blev vacker, varm och glittrande.