lördag, mars 10, 2007

...och du, min kärlek, det vackraste ljuset i varje mörk stund. Kom hem nu.
Jag fryser.

Etiketter:

4 Comments:

Anonymous Anonym said...

Så vackert att jag fick en liten gråtklump i halsen. Av saknad..

11 mars, 2007 17:22  
Blogger vandrarvild said...

vem är det du saknar då?

12 mars, 2007 12:16  
Anonymous Anonym said...

Kärleken med stort K.. 50 mil bort. Men snart är jag där! :) Jag saknar min häst också.. Henne är det en bit längre till.. Hon finns uppe i himlen på en grön äng, strax invid en bäck med porlande friskt vatten.

13 mars, 2007 22:41  
Blogger vandrarvild said...

jag bodde 47 mil från D innan jag flyttade hit. roligare har man ju haft...

och det är klart din häst har det bäst nu. inga jobbiga flugor, inga gropar att trampa snett i, inga staket som inhängnar någonstans.

14 mars, 2007 00:01  

Skicka en kommentar

<< Home