Idag har jag varit i Sveriges tristaste stad.
Jag drack gott kaffe där. Frös om fötterna. Köpte godis av en tjej med jättekonstiga ögonbryn.
Hela tiden skämtade vi om stadsnamnet. Det är så tacksamt.

På vägen hem pratade vi om idioter som inte borde ha körkort och om man borde bo på landet eller inte. Darling vill ha en katt, jag en hund. Om vi bor på landet kan vi ha en katt utan att jag kanske dör av andnöd och blindhet genom ögonkliande med gaffel. Fast kissen får inte vara inomhus.

På landet finns det spindlar. Jag är tveksam och bör omplacera mina drömhus lite. Igår såg jag ett i Limhamn, å andra sidan. Där har de säkert inga spindlar.

Näe, nu ska jag sluta fula mig. I Närke sa man att man 'fulade sig' ett tag, när man var dryg och medvetet tråkig. "MEH SLUTA FULA'REJ!" sa man.
Ett tag när jag var mindre sa man VILLE. Istället för dagens 'jomen, tjena att jag ska'.
"VILLE att jag skulle göra det!":
"Du är ju kär i XXX!".
"VILLE att jag ääääääär!".

Jag fick höra att man under samma period i Västerås sa "TJÅÅÅR["sure"] BERNARD!"


Märkligare saker har väl hänt