onsdag, september 13, 2006

no shit, sherlock

Jag fattar det inte. Att jag steg upp tidigare. Jag satte klockan och klev upp då, mest för att få tyst på det där jävla pipandet och för att jag hade lagt telefonen på ett bord långt borta så att jag var tvungen att kliva upp.
Så jag är uppe nu. Det känns underligt. Att tvingas starta om datorn sex gånger känns ganska underligt det med. Men mest irriterande. Jag upprepar min önskan om att föra över mina texter bilder och musiken på nån dator och sen rensa den här från en massa skit.
Ärligt talat så tror jag att den här kommer krascha innan dess och ta alla mina texter med sig i graven. Musiken är ju inte svår att fixa igen. Ge mig några dagar så har jag alla album igen, men bilderna då?
"Gör en backup" säger folk. Jamen för fan, om du nu är så jävla bra, hjälp mig med det då.
Idiot. Håll käften. Det är ju som att säga till nån under en bil som hotar att klämma sönder en "Ser lite tungt ut det där!"
No shit Sherlock.


Föresten är mitt morgonhumör inte det bästa. Mina fötter luktar varmt och mina händer luktar marmelad. Underligare saker har hänt