Lena på dejt

Som en fortsättning på mitt "Pysslingsteg"-inlägg från igår kom jag idag på att jag gick ut och satte mig i solen med en slags förväntan. När jag köpte en dricka på Pressbyrån vid järntorget kom jag på hur det kändes:
Jag skulle på dejt med mig själv. Jag bar på samma känsla som när man ska träffa någon som man tror man kommer ha intressanta samtal med. Jag klädde upp mig lite innan, dessutom. Fixade håret, borstade tänderna.
Jag hade min dagbok med mig och satte mig vid vattnet idag igen.
Och med mig själv förde jag faktiskt rätt intressanta samtal, med sammahängande tankegångar om allt jag ville skriva av mig.
Det är nog så man ska göra. Dejta sig själv. Ta en fika nån kväll. Gå på bio. Göra sig fin för sin egen del. Sitta i solen för att man tycker det är skönt, eller ta en regnpromenad om man vill det.
Heureka?