fenomen
Jag klickar runt på bloggportalen och skrattar lite åt en sak.
Men först måste jag bara kommentera poängen med att ha bloggar liggandes dit man måste ha lösenord:
"Hej, här ligger min blog men DU får inte läsa den för du får inte lösenordet, HAH! Och att jag har tre läsare om dagen spelar ingen roll för jag ligger i alla fall ute på bloggportalen!".
Eller vad tänker man på då? Vill man ha en hemlig blogg eller att den helt ska fungera som dagbok kan man väl helt enkelt skriva... dagbok?
Det ter sig ju annars rätt poänglöst.
Jag skriver ju i alla fall blogg (och ligger ute på bloggportalen för att folk SKA hitta hit)för att jag tycker jag är skitrolig, übersmart och dessutom är så ironisk och cynisk att alla människor måste lära sig djupt ironi för att kunna läsa det här. Dessutom är jag klok och... äh, fan, orka bräka om det där...
Det jag fnissade lite åt (och jag fnissar inte ofta, jag skrattar mest i stil med lågmälda cyniska "hehe" eller "höhö" om jag inte skrattar som fan, i stil med HAHAHAHAHA.) var att en del skriver genom andra, som t ex sina hundar. Eller sina guldfiskar.
och Okej, ni är JÄTTEROLIGA. We get it.!
Därför tänker jag nu starta en ny blogg som heter "Lenas fingrar".
För att visa mitt djupa stöd och förståelse för detta fenomen.
Och beware, de fingrarna har varit på äventyr ska ni veta och sett en hel del! Just nu är de dock lite trötta för att de knapprat på tangenter i flera dagar och kliat Lena i diverse hårbottnar:
"Kära blogg. idag har jag och pekfingerpolaren varit på bibblan och smekts över diverse boktitlar men asså, den där Lena borde verkligen sluta utnyttja oss för att pilla på en finne i tiningen dit pekfingerpolaren och långfingret hela tiden fick ta sig för att pilla. Ameh, fattar hon inte hur fnasiga vi blir under nageln och hur svårt det är att få bort det där skiten. Ameh, hallååååååå lixom!"
Okej, jag är ironisk, men ni fattar vad jag menar: Vad är nu poängen med att låta sin vovve skriva. Är det gulligt på riktigt, eller är det bara jag som mår illa?
Om skribenterna åtminstone hade haft något som kan kallas självdistans, eller är jag en cyniker som inte uppfattar cynism? Bara tanken är ju komisk.
I rest my case....tills vidare
Men först måste jag bara kommentera poängen med att ha bloggar liggandes dit man måste ha lösenord:
"Hej, här ligger min blog men DU får inte läsa den för du får inte lösenordet, HAH! Och att jag har tre läsare om dagen spelar ingen roll för jag ligger i alla fall ute på bloggportalen!".
Eller vad tänker man på då? Vill man ha en hemlig blogg eller att den helt ska fungera som dagbok kan man väl helt enkelt skriva... dagbok?
Det ter sig ju annars rätt poänglöst.
Jag skriver ju i alla fall blogg (och ligger ute på bloggportalen för att folk SKA hitta hit)för att jag tycker jag är skitrolig, übersmart och dessutom är så ironisk och cynisk att alla människor måste lära sig djupt ironi för att kunna läsa det här. Dessutom är jag klok och... äh, fan, orka bräka om det där...
Det jag fnissade lite åt (och jag fnissar inte ofta, jag skrattar mest i stil med lågmälda cyniska "hehe" eller "höhö" om jag inte skrattar som fan, i stil med HAHAHAHAHA.) var att en del skriver genom andra, som t ex sina hundar. Eller sina guldfiskar.
och Okej, ni är JÄTTEROLIGA. We get it.!
Därför tänker jag nu starta en ny blogg som heter "Lenas fingrar".
För att visa mitt djupa stöd och förståelse för detta fenomen.
Och beware, de fingrarna har varit på äventyr ska ni veta och sett en hel del! Just nu är de dock lite trötta för att de knapprat på tangenter i flera dagar och kliat Lena i diverse hårbottnar:
"Kära blogg. idag har jag och pekfingerpolaren varit på bibblan och smekts över diverse boktitlar men asså, den där Lena borde verkligen sluta utnyttja oss för att pilla på en finne i tiningen dit pekfingerpolaren och långfingret hela tiden fick ta sig för att pilla. Ameh, fattar hon inte hur fnasiga vi blir under nageln och hur svårt det är att få bort det där skiten. Ameh, hallååååååå lixom!"
Okej, jag är ironisk, men ni fattar vad jag menar: Vad är nu poängen med att låta sin vovve skriva. Är det gulligt på riktigt, eller är det bara jag som mår illa?
Om skribenterna åtminstone hade haft något som kan kallas självdistans, eller är jag en cyniker som inte uppfattar cynism? Bara tanken är ju komisk.
I rest my case....tills vidare
posted by vandrarvild at 10.4.06
6 Comments:
Hehe
Har aldrig sett något blogg där en hund 'skrivit', kan du tipsa om ett?
(Kan det vara så att de gömmer sig bakom hunden? Nä, det tror inte ens jag själv på...)
Jag minns inte vad den hette, jag kollade alfabetet på bloggportalen bakifrån, måste ha varit på T-Ö där vovven förekom... Om du orkar scrolla och kolla (ofrivlligt rim!).
:)
Det räcker ju med att föräldrar skriver sina bloggar genom sina barn.
"Idag var jag magsjuk och fick vara hemma från dagis. Det var kul för då kunde mamma vara hemma med mig hela dagen. Hon hade jättemycket att göra här hemma så hon tyckte det jättebra att jag somnade ibland..." Det händer fan något med folk som skaffar barn eller djur. Deras djur och barn är deras identitet. Ungefär som människor som lever sitt liv genom sin partner...undrar hur en sådan blogg skulle se ut. En tjej som lever sitt liv genom sin svartsjuka kille som slår henne och hon lägger hela tiden försvarstal om varför han måste slå henne.
Det finns en viss likhet med människor som pratar om sig själv i tredje person. Det kanske förresten är folk som VILL prata om sig själv i tredje person och nu kan göra det.
Tony: Jag kanske borde skriva blogg genom min fågel, hehe. Det skulle ju vara en jäkligt kul sådan. Inte. "satrt i buren idag. Matte vimsade runt som vanligt och lyssnade på den där jävla kassa låten. Jag bajsade lite. Sen bajsade jag lite till. TAppade en fjäder idag. Bajsade på den. Käkade lite frön. Torrt. Matte har glömt byta vatten till mig idag igen. Så jag bajsade lite."... *hahaha*
Jag tycker faktiskt att det är rätt kul, personligen. Skriv mer om Isidor!
Det är inte ironiskt, inte gulligt. Bara kul. Särskilt om man har djur själv.
Men han sitter bara och sover och får emellanåt ryck där han kvittrar som fan och sen är det inte mkt mer med det, han är 6 år gammal nu, och orkar inte så mkt längre
Skicka en kommentar
<< Home