händelser runt en snöstorm

"Om du gör det du alltid har gjort
så får du det som du alltid har fått"
står det i min almanacka den här veckan.

Hm. Vissa självklarheter är så självklara att man inte ens ids snudda vid dem med tanken.


Medan jag väntar i telefonen hör jag hur de i bakgrunden spelar något slags spel. Det dunkar, som trä mot golvet, och ungarna skrattar till ibland och jag hör hur F säger " men kom igen då din jävla..." och hur S skrattar det där skrattet från magen; jag kan riktigt se smilgroparna i hans kinder bara av det där skrattet.
De glömmer att jag väntar där. Jag lyssnar på osynliga händelser en mil bort och lägger till slut på luren.
Tjugo minuter senare har ingen ännu ringt upp mig. Det ska bli kul att se hur lång tid det tar innan F kommer på att E fick telefon fem i tre...
Och nu är det snöstorm ute. Hur mysko som helst att klaga på att det plötsligt blev dunkelt inne och sen se att det snöar som fan ute.