Hur man snabbt kommer över nostalgiska känslor och inser att allt på många sätt är bättre nu

Jag inser att jag lever på nostalgi när jag bläddrar igenom mina gamla dagböcker och tänker på saker som var bra då. Givetvis var inte allt bättre förut. Mycket lite var bättre förut. Jag var en annan då; Det är ju en grov förlust för dåtiden att nutidsLena inte var där *haha*

En av de roligare sakerna är att jag då och då stöter på namn på människor som jag inte kan komma på vilka de är. eller när man läser om hur man var nyfiken på en kille som senare blev ens pojkvän och som numera är ett mindre omtyckt X.
Då försvinner nostalgin snabbt, och man tänker "Fy fan, så skönt att det är över".