06.02.07

Motvilligt kliver jag ur sängen, trots att jag förstått att plogbilen utanför inte kommer ge sig bara för att jag tycker det är dags. Hur beskriver man plogbilens ljud för någon som aldrig hört det? Det dundrar inte, men när man hör det vet man vad det är, man vet att det har snöat under natten, och öppnar man ena ögat bara lite grann kommer man att se det oranga blinkandet färga ens väggar. Jag blundar hårt en stund till innan jag kliver upp.
Det är vinter i Sverige och någon pratar plusgrader och "Vill ha vår" tills jag påpekar att vägen dit är slask och blöta fötter. Då är det plötsligt inte lika lockande längre. Våren lockar mig inte. "Vår" för mig är kliande ögon och ständig allergi och trötthet. Jag ser inte sol, blå himmel och kommande grönska. Men jag ska göra mitt bästa för att tänka om, i alla fall en smula.