Silverhovar

Jag vill vila här.
Stanna till och andas.
En önskan om att gå bland träden fyllde mig med samma sak som våren; en levande önskan att gå vidare och förvandlas till fjärilens varma färd på vinden; en evighet av svävande, en regnbåge som vilar stilla på himlen och jag som ser fjärilen fylls av evig tro och kärlek till det levande. Varje steg du tagit omedvetet är förlåtet, varje dina orsaker och verkan är över nu, börja om, fly fritt mellan trädens stammar, spring vild in till det som du är, din vildhet är döende men det vilar en drake vid varje bergstopp för att föra dig hem till fantasin igen, en enhörning väntar i varje gathörn på att du ska se henne dra gnistor mot asfalten med silverhovar, det sitter en ängel på varje hyllkant för att vaka över dig. Vakna nu, det springer vilda drömmande hästar ute bland bilarna på motorvägen och du har chansen att följa med dem om du bara vilar på fjärilens vinge och vandrar in bland molnen. Du har bara nu, och nuet älskar dig.